Blodkärlsdemens (vaskulär demens)

Blodkärlsdemens förekommer i flera olika former och det kan vara svårt att dra tydliga gränser mellan dessa och andra demenssjukdomar. Blandformer förekommer och personer med Alzheimers sjukdom kan även ha skador som är typiska för blodkärlsdemens.

Det kan finnas flera orsaker till att blodflödet minskar, till exempel förkalkning av blodkärlen, blodpropp eller blödning i hjärnan. Långvarigt högt blodtryck eller återkommande blodtrycksfall kan också bidra till att man får blodkärlsdemens. Andra faktorer som ökar risken att drabbas är höga blodsockervärden, övervikt och förhöjda blodfetter.

Hur sjukdomen påverkar en person beror på vilka delar i hjärnan som skadas. Skador i pannloberna ger personlighetsförändringar, skador i hjässloberna försämrar förmågan att analysera, tolka och förstå. Om tinningloberna skadas försämras ofta minnet.

Blodkärlsdemens utvecklas ofta stegvis, tillståndet kan vara stabilt i några månader och sedan förändras snabbt. Personen kan ha bättre och sämre dagar. Ofta upplever man att den som drabbas av blodkärlsdemens blir sjuk plötsligt. Men orsaken till sjukdomen kan ha funnits där under en längre tid.

Symtom

Den som drabbas av blodkärlsdemens kan ha följande symtom:

• Problem att minnas.
• Sämre förmåga att tillgodogöra sig sinnesintryck, till exempel tolka känsel- eller synintryck.
• Sämre förmåga att koncentrera sig.
• Sämre språklig förmåga. Man kan få svårt att hitta ord för att uttrycka det man vill.
• Sämre omdöme och aggressivitet.
• Nedstämdhet, ängslan och oro.
• Hallucinationer eller felaktig verklighetsuppfattning. Man ser eller hör saker som inte finns i verkligheten.

Utöver dessa symtom kan man också drabbas av kroppsliga besvär, som att behöva längre tid för olika rörelser och känna sig stel eller svag i ena sidan av kroppen. Man kan också få problem med balansen. Typiskt för sjukdomen är att få tillfälliga perioder av förvirring blandat med relativt klara perioder. Förvirringen som kan vara från några timmar upp till dagar späder på de symtom redan finns.

Förebyggande

Genom att behandla och åtgärda högt blodtryck, höga blodfetter, höga blodsockervärden och övervikt kan risken för att drabbas av sjukdomen minska.

Regelbunden fysisk motion minskar också risken.

Alkohol i stora mängder och rökning kan skada och försämra hjärnans funktioner.

Ensidig eller dåligt sammansatt kost kan ge vitaminbrist som i sin tur kan skada hjärnans celler. Det kan leda till sämre minne och även andra problem med hälsan.

Egenvård

Ett liv med tydliga och återkommande rutiner kan underlätta vardagen för den som är sjuk. Det är också viktigt att behålla ett socialt umgänge.

För att undvika att blodcirkulationen till hjärnan blir sämre bör man undvika att röka.

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Om man får minnesproblem som blir till ett handikapp i vardagen bör man söka vård. Har man under längre tid än en månad fått allt svårare att minnas, tänka och tolka sinnesintryck bör man vända sig till sin vårdcentral för en första bedömning.

Om en person som har blodkärlsdemens hamnar i ett förvirringstillstånd bör man kontakta vårdcentralen. Det kan finnas någon annan orsak till förvirringen, till exempel infektioner, smärta, blodtrycksfall eller biverkningar av läkemedel.

Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Mina vårdkontakter.

Undersökning

• I en första inledande undersökning berättar man själv, eller någon närstående, om besvären. Det är för att läkaren ska få klart för sig vilka symtom man har och hur de förändrats.
• En kroppslig undersökning görs och minnet samt mental förmåga testas.
• Blodprov kan visa på om man har låg ämnesomsättning, vitaminbrist eller för höga nivåer av kalk som kan påverka hjärnans funktioner.
• EKG visar hjärtverksamheten, EEG visar elektrisk aktivitet i hjärnan som kan avslöja kärlskador.
• En datortomografi av hjärnan kan visa om hjärnan är skadad på grund av försämrad blodcirkulation.
• Ibland undersöks även den vätska som omger och skyddar hjärnan. Provet visar om det finns proteiner som läckt ut från skadade nervceller.

Om diagnosen är oklar kan psykologer med hjälp av olika testmetoder bedöma intellektuella funktioner.

Behandling

Den som lider av demens behöver ofta hjälp och stöd för att klara sitt dagliga liv. Kommunens hemtjänst kan hjälpa till med praktiska sysslor som att sköta hygien, byta kläder, städa och handla mat. Kommunens biståndshandläggare bedömer vilken hjälp man behöver.

En sjuksköterska bedömer om man behöver hemsjukvård, till exempel hjälp att ta sina mediciner. Många kommuner har särskilda demenssjuksköterskor som kan ge råd och hjälp både till den som är sjuk och till närstående.

Läkemedel

Personer med blodkärlsdemens har ofta hjärt-kärlsjukdom, höga blodfetter eller högt blodsocker som bör behandlas för att sjukdomen inte ska förvärras. Psykiska symtom som nedstämdhet, sömnstörning, hallucinationer, ångest eller oro kan behandlas med mediciner.