Blindtarmsinflammation (appendicit)

Blindtarmsinflammation beror på att blindtarmsbihanget blivit inflammerat. Orsaken är oftast okänd. Inflammationen gör att man får ont i magen, och det är viktigt att få snabb behandling. I sällsynta fall brister blindtarmen, vilket är allvarligt. Sök vård om du misstänker blindtarmsinflammation eller har ont i magen utan att veta varför.

Illustration: Svenska Grafikbyrån Förstora bilden

Blindtarmsinflammation, appendicit, är en vanlig åkomma. Sju procent av alla i Sverige insjuknar någon gång under livet. Det är vanligast i åldrarna 7-30 år, och något vanligare bland män.

Blindtarmsinflammation beror på att blindtarmsbihanget blivit inflammerat. Bihanget, som är ungefär lika stort som ett lillfinger, sitter nära tunntarmens mynning i tjocktarmen.

Ofta talar man i vardagsspråk bara om blindtarmen, och det är då blindtarmsbihanget man menar. Bihanget har ingen känd funktion, utan är en rest från människans tidigare utveckling. Man vet inte varför bihanget ibland kan bli inflammerat.

Brusten blindtarm kräver omedelbar behandling eftersom infektionen kan spridas i buken. På insidan av bukhålan finns bukhinnan och om den infekteras krävs det behandling omedelbart. Det är därför viktigt att söka vård snabbt vid misstänkt blindtarmsinflammation.

Symtom på blindtarmsinflammation

Blindtarmsinflammation ger ibland typiska symtom. Då är det lätt att ställa diagnos. Men ofta är symtomen inte så tydliga - särskilt hos små barn, gravida kvinnor och äldre personer.

Hos kvinnor kan besvär från underlivet göra att man misstänker blindtarmsinflammation.

Hos barn kan ömma, svullna lymfkörtlar i magen eller förstoppning ge liknande smärtor.

Typiska symtom kan vara:  

  • Dålig aptit och illamående
  • Smärta och ömhet som börjar över naveln för att efter några timmar vandra ner till magens nedre högra del. Smärtan blir efter hand värre och kommer då från ett och samma ställe. Det gör mer ont om du andas djupt, hostar, nyser eller rör på dig.
  • Du kan få feber, men sällan hög feber, och oftast först efter något dygn. 
  • Diarré eller lösare avföring än normalt kan förekomma, och ibland kräkningar.

Besvären kan komma plötsligt eller smygande, och behöver inte följa ett typiskt förlopp. Till exempel förekommer smärta till vänster i magen, vilket alltså inte utesluter blindtarmsinflammation.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral om du misstänker blindtarmsinflammation, eller har ont i magen utan uppenbar orsak.

Åk till akutmottagning om du har haft symtomen i mer än 4-6 timmar.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Det brukar ofta inte gå att avgöra helt säkert att det rör sig om blindtarmsinflammation. Vanligtvis använder man ett antal olika undersökningsmetoder för att ställa diagnosen.

Läkaren frågar dig om din sjukdomshistoria, och känner på magen. Ibland kan läkaren känna på blindtarmen med ett finger i ändtarmen.

Kvinnor kan få göra en gynekologisk undersökning, då underlivsproblem ibland kan förväxlas med blindtarmsinflammation.

Blodprov och urinprov tas vanligtvis vid undersökningen. I många fall förekommer undersökning med ultraljud eller datortomografi.

Färre än 10 procent av dem som opereras visar sig ha någon annan orsak till besvären.

Om läkaren misstänker att det kan vara fråga om blindtarmsinflammation görs vanligtvis en akut operation.

Om symtomen är mer oklara blir du inlagd på sjukhus för observation. Sjukdomsförloppet närmaste dygnet brukar vara avgörande för om misstankarna stärks eller om du kan åka hem igen. De flesta som opereras har haft symtom i mindre än 48 timmar.

Behandling av blindtarmsinflammation

Operation

Vid operation av blindtarmsinflammation tas hela blindtarmsbihanget bort. Även om man vid operationen märker att blindtarmen inte är inflammerad brukar man ändå ta bort den för att förhindra framtida infektioner.

Operation kan ske på vanligt sätt genom ett snitt i buken, eller genom så kallad titthålskirurgi.

Efter operation får du oftast stanna på sjukhuset en dag. Om blindtarmen är ordentligt inflammerad eller har brustit kan du behöva stanna ytterligare några dagar.

Antibiotikabehandling

I sällsynta fall, som vid svåra hjärtsjukdomar, använder man antibiotika som ett alternativ till att operera.

Komplikationer

Efter operationen kan man drabbas av infektion i operationssåret.

I sällsynta fall kan bukhinnan bli inflammerad. Då bildas även var. Risken för detta är betydligt större vid brusten blindtarm. Vanligtvis behandlar man då med antibiotika.

Tarmvred förekommer också hos patienter som blivit opererade för blindtarm. Tillståndet kräver ibland akut operation.

Artikeln uppdaterad: 2011-04-11
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Måns Widman, frilansskribent
Granskare: Johan Styrud, kirurg, Danderyds sjukhus

1982 av 2042 läsare (97%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger