Bihåleinflammation (rinosinuit, sinuit)

I de flesta fall finns inflammationen både i näsans och bihålornas slemhinnor. Begreppet rinosinuit (rino betyder näsa) har fått internationell acceptans och beskriver just det faktum att en bihåleinflammation sällan är isolerad till enbart en eller flera bihålor. Begreppet bihåleinflammation eller rinosinuit spänner över ett stort område: alltifrån banala förkylningar (det vanligaste) till svåra, sjukvårdskrävande infektioner (förekommer i enstaka fall).

Hos vuxna och större barn finns bihålor i överkäkarna, bakom pannan och inuti huvudet mellan ögonen. De har förbindelse med näshålan via smala öppningar. Normalt kan luft, vätska och slem fritt passera till och från bihålorna. När du blir förkyld eller får influensa blir oftast även slemhinnorna i bihålorna svullna. Det kan leda till att förbindelsen till näsan blockeras. Slem och bakterier kan då samlas i bihålorna.

En bihåleinflammation orsakad av bakterier uppstår sällan under den första veckan av en förkylning. Antibiotika används endast om man har en infektion som orsakats av bakterier.

Vissa personer får oftare besvär än andra. Allergi eller så kallad hyperreaktivitet i slemhinnorna kan bidra till symtomen. Det är orsaken till att man numera rekommenderar kortisonsprej till alla som har allergi och/eller hyperreaktiva slemhinnor vid rinosinuit eller bakteriell bihåleinflammation.

Symtom på bihåleinflammation

Vanliga symtom vid bihåleinflammation är att en förkylning blir långdragen och inte vill ge med sig. Du får huvudvärk, hosta och tjock snuva. Beroende på vilka bihålor som är angripna kan värken kännas i kinder, kring ögonen, i pannan eller i tänderna i överkäken. Förkylningar, allergier och hyperreaktivitet i slemhinnorna är i princip dubbelsidiga, det vill säga båda sidorna är inflammerade.

Du kan få feber, men inte alltid. Oftast känner du dig sjuk och hängig om du har bihåleinflammation. Typiskt är att du inte längre känner dofter som tidigare.

Spänningshuvudvärk och värk från käkmuskler kan ge liknande besvär och misstas för bihåleinflammation.

Graviditet

Bihåleinflammation uppstår lättare under graviditeten eftersom luftvägarnas slemhinnor då har lätt för att svullna.

Tandinfektion

En obehandlad tandinfektion i överkäken kan leda till inflammation i ena käkbihålan. Oftast är då ena sidan av näsan mer inflammerad än den andra, och besvär som nästäppa, snuva och värk kan då uppträda på den sidan.

Förebygg bihåleinflammation

Om du brukar få bihåleinflammation i samband med förkylning kan du redan i början av förkylningen se till att gångarna till bihålorna inte täpps till genom att ha högt under huvudet när du vilar eller sover. Ett tips är att lägga tjocka böcker under sängbenen vid huvudändan.

Råd vid bihåleinflammation

• Undvik stark värme och kyla, eftersom det gör mer ont i bihålorna vid temperaturförändringar.
• Det kan hjälpa att andas in ånga eller fuktig luft, eftersom fukten tunnar ut slemmet så att det lättare kan rinna ut.
• Drick mycket vätska, det gör slemmet tunnare.
• Ha högre under huvudet när du sover.
• Undvik att röka.

Om du har bihåleinflammation och ska flyga kan du få mer ont eftersom trycket i bihålorna inte kan utjämnas på grund av inflammationen.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Kontakta:

• vårdcentral för undersökning om du misstänker att du har bihåleinflammation.
• tandläkare om du har en tandinfektion som du tror har spridit sig till överkäkens bihålor.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Adress och telefonnummer till en tandläkare hittar du genom att klicka på länkarna till Folktandvården, Privattandläkarna eller Praktikertjänst.

Undersökning vid bihåleinflammation

I de flesta fall ställer läkaren diagnos utifrån dina besvär och genom undersökningen. Om man är osäker kan bihåleinflammation påvisas genom röntgen, ultraljud eller spolning av bihålorna.

Behandling av bihåleinflammation

Rinosinuit eller bihåleinflammation behöver inte alltid behandlas utan går oftast över av sig själv. Det viktigaste vid behandlingen är att frigöra gångarna till de tilltäppta bihålorna. Det kan man ofta göra med hjälp av kortisonsprej som dämpar svullnaden i slemhinnorna hos personer med allergi eller hyperreaktivitet.

Först när du får feber, eller om du insjuknar på nytt inom någon vecka, är sannolikheten större att det blir aktuellt med antibiotika. Även med rätt sorts antibiotika tar det ofta fyra till fem dagar innan du blir märkbart bättre.

Läs mer om rekommenderade läkemedel vid bihåleinflammation enligt Kloka Listan.

Om du fått en kraftig inflammation i käkbenets bihålor och varken behandling med kortisonsprej eller antibiotika hjälper kan läkaren behöva punktera bihålorna genom näsan och skölja ur dem. Då blir du bättre direkt.

Om du får upprepade infektioner kan en operation vidga förbindelsen till näsan.