Basalcellscancer (basaliom)
Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Den är ofta lindrig. Det vanligaste tecknet är att du får en helt ny hudfärgad knuta eller rodnad fläck någonstans på huden. Det bästa sättet att minska risken är att alltid skydda sig mot solens skadliga strålar. Kontakta din vårdcentral om du misstänkter basalcellscancer.
Foto: Fotoavdelningen, Karolinska Universitetsjukhuset, Huddinge
Foto: Fotoavdelningen, Karolinska Universitetsjukhuset, Huddinge
Basalcellscancer är ofta lindrig. Det är också den vanligaste formen av hudcancer.
Basalcellscancer ger inte dottertumörer, metastaser, utan växer i storlek lokalt i huden. I Sverige registrerades drygt 32000 personer med basalcellscancer år 2005. Risken att få sjukdomen ökar med åldern, och det är mycket ovanligt att ungdomar drabbas. Basalcellscancer är lika vanlig hos män som hos kvinnor.
Skivepitelcancer och malignt melanom är andra former av hudcancer, som är betydligt ovanligare än basalcellscancer.
Studier visar att solbestrålning är en viktig faktor för att man ska utveckla hudcancer. Även andra faktorer har betydelse eftersom cancer kan uppstå i hud som inte kommer i kontakt med solens strålar. Solens ultravioletta strålar skadar arvsmassan, DNA, i hudens celler, särskilt i basalcellerna som ligger i den så kallade överhuden.
I basalcellslagret finns också pigmentceller, som producerar melanin, ett pigment som delvis skyddar oss mot solens skadliga strålar. Den som har ljus hy och en dålig förmåga att bilda pigment är särskilt känslig för solen och därmed i riskzonen för att utveckla hudcancer.
Symtom
Det vanligaste symtomet på basalcellscancer är att man får en helt ny hudfärgad knuta eller rodnad fläck någonstans på huden, i ansiktet, på bröstkorgen eller ryggen. Cancern växer långsamt, men med tiden uppstår ofta sår som kan läka för att sedan komma tillbaka. Det finns tre typer av basalcellscancer som skiljer sig åt när det gäller var den uppträder, hur den växer samt hur den ser ut.
- Ytlig basalcellscancer växer i överhuden som en rodnad, fjällande fläck. Fläcken kan se ut som ett litet eksem. Vanligast är att man får ytlig basalcellscancer på bröstet och ryggen, men ibland förekommer den i ansiktet.
- Knutformad basalcellscancer växer i hudens mellanlager, läderhuden. Cancern yttrar sig som en hudfärgad eller svagt röd knuta. Så småningom bildas en kant runt knutan och sår kan uppstå i tumören. Knutan sitter oftast i ansiktet och på halsen, men ibland också på bålen.
- Aggressivt växande basalcellscancer växer på ett djupare, mer diffust sätt. Tumören kan yttra sig som en hård, vitskimrande, ärrliknande förändring i huden och kan vara svår att se med blotta ögat. Ibland bildas ett sår i mitten. Aggressiv basalcellscancer uppstår oftast i ansiktet, runt näsan och ögonen.
Förebyggande
Det bästa sättet att minska risken att få basalcellscancer är att alltid skydda sig mot solens skadliga strålar och undvika att bränna sig. Detta är särskilt viktigt när det gäller barn då deras hud är mycket känslig för sol. Sommartid är solen som starkast mitt på dagen, då är det bäst att vara i skuggan och skydda huden med svala kläder. Solskyddskrämer skyddar troligen delvis mot basalcellscancer. Det är bra att börja med en hög solskyddsfaktor för att gradvis vänja huden vid solen.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.
Om du har symtom och är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
På andra språk
- För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
- För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Sök vård
Om du upptäcker knutor, rodnande förändringar eller sårigheter i huden, som du inte känner igen och som inte går över av sig själva, bör du kontakta din vårdcentral för en undersökning. I de flesta fall rör det sig om godartade förändringar, men det är viktigt att förändringarna blir undersökta.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.
Undersökning
Läkaren tittar på den nytillkomna knutan eller såret. Läkare som har lång erfarenhet av att behandla basalcellscancer kan ofta direkt avgöra vilken typ av tumör det är, och väljer ibland att behandla utan provtagning. Som ett komplement tas oftast ett hudprov från förändringen innan man beslutar om behandling. Vid behandlingen tas sedan alltid prov för mikroskopisk undersökning.
Behandling
Det finns flera olika sätt att behandla basalcellscancer. Cancern tas alltid bort så snart som möjligt för att minska risken att den växer och förstör intilliggande hud.
- Cancerfläcken/knutan tas bort med skalpell. Hudprovet skickas till mikroskopisk analys för att säkerställa att all cancer har tagits bort.
- Tumören skrapas bort. För att ta bort kvarvarande cancerceller bränns eller frysbehandlas såret med en särskild teknik. Den vävnad som skrapats bort skickas för mikroskopisk analys.
- Hudcancern behandlas med radioaktiv strålning. I detta fall ges upprepade behandlingar med små doser strålning, ofta under några veckors tid.
- Ibland används så kallad fotodynamisk behandling i utvalda fall av basalcellscancer. En salva som ökar ljuskänsligheten hos tumörcellerna stryks på huden och därefter belyses tumören med rött ljus som dödar tumörcellerna.
De två första behandlingarna görs med lokalbedövning och man behöver inte stanna kvar på sjukhuset. Vilken typ av behandling som används beror på vilken typ av basalcellscancer det är och var på kroppen den sitter.
De flesta blir helt botade av behandlingen och risken för återfall är liten.
Läs mer
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.
Artikeln uppdaterad: 2008-10-28
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Monica Klasén McGrath, skribent, Frilans
Granskare: Peter Lidbrink, Docent, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Bli först med att tycka till om informationen!
4 av 4 läsare (100%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Skriv ut