Bältros (herpes zoster)

Bältros, herpes zoster, börjar som en brännande smärta på ena sidan av kroppen – oftast på bålen, men kan också sitta i en arm eller ett ben. Efter ett par dagar kommer en hudrodnad där man kan se små blåsor. När bålen är drabbad är rodnaden i typiska fall bältesformad. Det är viktigt att söka vård så fort som möjligt. Det finns effektiv behandling och den måste sättas in inom tre dygn efter insjuknandet.

,Bilden föreställer bältrosblåsor Foto: Leif Strandberg, sjukhusfotograf, Karolinska Universitetssjukhuset
,Bilden föreställer bältros på lår och bak Foto: Leif Strandberg, sjukhusfotograf, Karolinska Universitetssjukhuset

Bältros kan du bara få om du tidigare haft vattkoppor. Det förekommer att man haft vattkoppor utan att veta om det. Du kan inte få vattkoppor igen, men du bär på viruset resten av livet.

Bältros bryter ut om vattkoppsviruset många år senare blir aktivt och angriper nervbanor i kroppen som leder till ett hudområde. Man blir alltså sjuk igen av det smittämne som man själv burit på under många år. Bältros drabbar främst äldre vuxna, men kan även drabba yngre vuxna och barn.

Tecken på bältros är en hudrodnad med små blåsor som bildar ett bälte på ena kroppshalvan. Oftast sitter blåsorna på bålen, men du kan få bältros på alla delar av kroppen. Typiskt är att smärtan, som ofta är stark, brukar börja någon dag innan blåsorna blir synliga. Det kan göra att det till en början är svårt att ställa diagnosen bältros.

I de fall ansiktet drabbas kan ögat angripas så att ärr bildas på hornhinnan. Bältros i ansiktets nerver kan i sällsynta fall även ge en tillfällig hörselnedsättning och förlamning av ansiktsmusklerna.

Vattkoppsvirus finns i de blåsor som bildas på huden. Om du har bältros kan du smitta andra personer som inte tidigare haft vattkoppor. Bältros kan vara smittsam upp till en vecka efter det att utslagen blivit synliga.

Symtom vid bältros

Det första tecknet på bältros är en brännande smärta i ett band på ena sidan av kroppen. I början kan det vara svårt att ställa rätt diagnos. Efter ett par dagar kommer hudutslag på samma ställe som smärtan. Hudrodnaden med små blåsor har ett typiskt utseende. Då är diagnosen oftast lätt att ställa. Utslagen sprider sig vanligen inte vidare över kroppen, utan håller sig hela tiden till ett begränsat område.

Hudutslagen följs ofta av lätt feber och svullna lymfkörtlar.

Bältros kan uppträda samtidigt med en annan akut infektion, exempelvis en kraftig förkylning, men ofta uppträder bältros utan att du har en annan sjukdom.

Utslagen är kraftigast den första veckan. När de sedan går sönder bildas sår och sårskorpor, som ibland blir infekterade av de bakterier som finns på huden. Oftast försvinner symtomen inom en månad.

Ibland kan smärtan finnas kvar i flera månader efter det att skorporna ramlat av. Särskilt äldre människor kan få långvariga och svåra smärtor, långt efter det att utslagen försvunnit.

Det är ovanligt att samma person får bältros mer än en gång.

Förebygga bältros

Det finns inget sätt att säkert undvika bältros om man tidigare i livet har blivit smittad med vattkoppsvirus. Barn som vaccinerats mot vattkoppor är däremot skyddade mot bältros. 

Personer med kraftigt nedsatt immunförsvar som blivit utsatta för smitta från en person med vattkoppor eller bältros erbjuds läkemedelsbehandling för att minska smittrisken.

Vaccin

Ett vaccin mot bältros finns, men det är för närvarande inte tillgängligt i Sverige. Vaccinet är avsett för personer 50 år eller äldre, den åldersgrupp som löper störst risk att få bältros. Vaccinet har visat sig kunna minska risken för bältros i den åldersgruppen med cirka hälften och för långvarig smärta efter bältros med två tredjedelar. Vaccinet blir – när det blir tillgängligt – ett värdefullt tillskott för att förebygga bältros.

Egenvård vid bältros

Om du har bältros bör du hålla det drabbade hudområdet torrt och rent. Tvätta försiktigt med tvål och vatten ett par gånger per dag.

Du bör tänka på att inte träffa nyfödda barn eller andra som kan vara särskilt mottagliga för vattkoppssmitta.

Fråga om råd

Har du frågor om bältros kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral:

  • om du eller ditt barn får symtom på bältros. När behandling sätts in tidigt blir symtomen lindrigare. Kommer blåsorna på helgen ska du inte vänta till nästa vardag utan kontakta husläkarjouren eller närakut dagtid
  • om utslagen blir infekterade
  • om utslagen visar sig i ansiktet eller ögonen
  • om du har mycket ont.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling vid bältros

Alla som är över 50 år och där det inte gått mer än tre dygn sedan den första blåsan visade sig, bör behandlas med läkemedel som hindrar viruset att föröka sig. Ju tidigare behandlingen påbörjas desto bättre.

Om sjukdomen är komplicerad, till exempel där bältros riskerar att påverka ögat, eller hos personer med nedsatt immunförsvar, ges behandling även till yngre personer och oavsett hur lång tid som gått sedan blåsorna visat sig.

Läkemedel

Nervsmärta orsakad av bältros kan behandlas med läkemedel. Om bakterier har infekterat hudutslagen behövs ibland behandling med antibiotika.

Artikeln uppdaterad: 2011-11-28
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Monica Klasén McGrath, skribent, frilans
Granskare: Lars Lindquist, specialistläkare infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset

6149 av 6319 läsare (97%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger