Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna som gör det svårt att andas. De flesta som drabbas får lindriga besvär medan några har en svår form av astma. Ju snabbare du får behandling desto mindre blir problemen i framtiden. På vårdcentralen får du lära dig att hantera din sjukdom och undvika situationer som framkallar besvär.
Astma är en luftvägssjukdom. Den orsakas av en inflammation i luftvägarna som gör att det blir svårt att andas.
Astma delas in i två typer: allergisk och icke-allergisk astma. Den allergiska typen börjar oftast redan i barndomen. När vuxna drabbas av astma handlar det ofta om icke-allergisk astma.
De senaste decennierna har allt fler barn och vuxna drabbats av astma. I dag beräknas cirka 8 procent av befolkningen ha astma. Orsakerna till ökningen är delvis okända, men arv, miljö och levnadsvanor anses inverka.
Symtom på astma
Om du har långdragna luftrörsbesvär med andnöd, pipande andning, natthosta, segt slem och en känsla av täppthet i bröstet kan det vara astma. Luftrörskatarr (kronisk bronkit) eller långvariga luftvägsinfektioner kan ibland förväxlas med astma.
En del får besvär när det är kallt och fuktigt ute, andra vid ansträngning, förkylning eller om de kommer i kontakt med något de är allergiska mot, till exempel pollen eller pälsdjur. Besvären kan uppträda på olika sätt hos olika människor och sjukdomen kan också variera i svårighetsgrad under olika perioder av livet.
Att leva med astma
De flesta som har astma kan leva ett helt normalt liv utan att behöva uppleva astmaanfall. På vårdcentralen får du lära dig att hantera din astma och hur du kan undvika situationer och miljöer som framkallar astmabesvär. Det finns flera saker du själv kan göra för att minska dina besvär:
- Genom att själv mäta din lungfunktion med en enkel lungfunktionsmätare (PEF) kan du hålla viss kontroll på din astma. Stora förändringar tyder ofta på en försämring av astman.
- Ta reda på när du ska ta dina astmamediciner. Be din läkare om en individuell, skriftlig behandlingsplan. Planen ska innehålla ordination och dosering av läkemedlen samt instruktioner om hur du själv kan ändra din medicinering när du blir bättre eller sämre.
- Följ läkarens råd om förebyggande läkemedel.
- Undvik att röka. Rökning försämrar luftvägsbesvären. Hjälpmedel för rökavvänjning finns receptfritt på apoteket. Vissa vårdcentraler har rökavvänjningskurser.
Graviditet och amning vid astma
Grundprincipen är att astma under graviditeten inte ska behandlas annorlunda än astma hos icke-gravida. Du kan till exempel följa samma egenvårdsråd som för icke-gravida.
Kortison pulver som underhållsbehandling för astma. Du kan även ta kortison tillfälligt i tablettform vid de värsta pollentopparna. Det viktigaste vid astma är att du får en optimal tillvaro med din astma och att komplikationer för både dig och ditt barn kan undvikas genom bra medicinering.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Akut vård
Det är alltid obehagligt att få andningsbesvär, men försök att ta det lugnt och ta de luftrörsvidgande läkemedlen. Sök läkarhjälp om andnöden inte går över. Vid snabbt uppkomna andningsbesvär ska du omedelbart söka akut vård.
Vårdcentral
Om du misstänker att du har astma men ännu inte har någon diagnos ska du kontakta din vårdcentral för en astmautredning. Vänd dig också till vårdcentralen om:
- dina astmamediciner inte hjälper
- du drabbas av långdragna luftvägsinfektioner
- dina PEF-värden försämras (mer än 15 procents sänkning)
- du får tilltagande besvär.
Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa en tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning
På vårdcentralen får du genomgå en astmautredning. Med hjälp av lungfunktionstester undersöks dina lungor och luftrör. Vanliga tester är spirometriundersökning och PEF-mätning. Med en spirometer mäts mängden utandningsluft och hur lång tid utandningen tar. Om den är onormalt långsam är luftrören för trånga, vilket kan tyda på att du har astma. Med en PEF-mätare mäts det maximala luftflödet vid utandningen.
Behandling av astma
Det är viktigt att inflammerade luftrör behandlas så tidigt som möjligt. Ju snabbare du kan få en diagnos och påbörja behandling, desto mindre problem får du i framtiden. Målet med astmabehandlingen är att du ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt utan att få symtom som begränsar dina intressen eller aktiviteter.
Samtala med din läkare eller sjuksköterska kring vad som utlöser dina besvär hemma eller på arbetet. Ibland kan miljöförbättrande åtgärder hjälpa.
Läkemedel
Det finns många effektiva läkemedel mot astma. De kan delas in i två olika grupper: förebyggande läkemedel, som behandlar inflammationen, och luftrörsvidgande läkemedel. Läs mer om rekommenderade läkemedel vid astma enligt Kloka Listan.
