Aspergers syndrom (Autismspektrumtillstånd)

Aspergers syndrom är en funktionsnedsättning som betyder att man har ett annorlunda sätt att tänka och att uppleva omvärlden. Studier pekar på att minst 4 av 1000 barn har Aspergers syndrom och är troligen vanligare hos pojkar. Flickors symtom kan vara annorlunda och uppmärksammas därför inte alltid på samma sätt. Aspergers syndrom beror inte på psykosociala faktorer i barndomen, men kan vara ärftligt. Personer med Aspergers syndrom har en begåvning som antingen ligger inom normalvariationen eller över.

Eftersom Aspergers syndrom är en funktionsnedsättning som i allmänhet inte syns utåt förväntar sig inte omgivningen ett annorlunda beteende. Har man Aspergers syndrom blir man därför ofta missförstådd och kan uppfattas som ohyfsad eller ouppfostrad.

Barn med Aspergers syndrom är oftast ojämna i sin utveckling, de kan prestera långt över sin ålder inom ett område men betydligt sämre än sina jämnåriga inom ett annat. Detta gör att omgivningen ofta har svårt att bedöma deras förmåga och ställer antingen för höga eller för låga krav på dem.

Symtom vid Aspergers syndrom

Personer med Aspergers syndrom har:

• svårigheter att förstå hur andra tänker och att leva sig in i andra människors situation.
• svårigheter när det gäller ömsesidig dialog, att förstå det outtalade och att läsa mellan raderna.
• begränsade eller enformiga intressen.

De kan även ha:

• svårt med planering och att organisera sin tillvaro.
• fixeringar och låsningar i beteendet.
• konkret tänkande vilket kan göra att de tolkar det som sägs bokstavligt.

Funktionsnedsättningen kan göra att man får svårt att umgås med andra. Det är vanligt med motoriska problem som svårigheter att samordna rörelser, vilket kan ge problem med lagsporter och i gymnastiken.

Många personer med Aspergers syndrom har svårt att koncentrera sig och vissa är överaktiva och impulsiva. Andra kan vara långsamma eller passiva samtidigt som de har svårt att koncentrera sig. Många reagerar annorlunda på sinnesintryck, de är exemplevis känsliga för ljud eller har en ökad känslighet i huden. En del personer har svårt att sköta hygienen själv eller att klara andra vardagliga aktiviteter.

Tecknen på Aspergers syndrom visar sig ofta under förskoletiden och blir ofta tydligare i skolåldern. Symtomen finns i någon form kvar genom hela livet. Som vuxen har man ofta lärt sig strategier för att kompensera för en del av sina svårigheter.

Fråga om råd

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin kan svara på frågor innan diagnos har ställts. Efter ställd diagnos kan du vända dig till Aspergercenter som har rådgivningstid på telefon varje vecka.

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

För råd och stöd som förälder bör du kontakta barnavårdscentralen, skolhälsovården, lokal BUP-mottagning eller barnläkarmottagningen vid vårdcentral om du tycker att ditt barn har svårigheter att fungera tillsammans med andra barn, inte utvecklas som andra barn i lek eller om barnet på annat sätt avviker från jämnåriga i sitt beteende. Om ditt barn redan har fått diagnosen Aspergers syndrom kan du vända dig till Autismcenter för små barn (0-6 år) eller Aspergercenter (7-17 år).

Från 18 års ålder kan du ta kontakt med en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tror att du har Aspergers syndrom. Om du redan har fått diagnosen kan du vända dig till ditt lokala habiliteringscenter för att få individuell rådgivning och stöd. På Aspergercenter kan du få kompletterande stöd i form av gruppverksamhet och föreläsningar.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg.

Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa en tid via hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Om du misstänker att ditt barn har Aspergers syndrom vänder du dig till BUP, där gör man en neuropsykiatrisk utredning för att ta reda på om det går att ställa diagnos.

Om du som vuxen tror att du har Aspergers syndrom kan du vända dig till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Vid utredningen samlas information in om hur patienten har utvecklats och fungerar inom olika områden. Man testar förmågan till abstrakt/teoretiskt tänkande och till olika slags problemlösning. Ibland kompletteras utredningen med särskilda språkliga tester och/eller motorisk bedömning.

Behandling av Aspergers syndrom

Behandlingen bygger på information och anpassningar av barnets miljö. Föräldrar, lärare och andra som kommer i kontakt med barnet behöver kunskaper för att på bästa sätt stödja och möta barnets behov. Föräldrar kan behöva stödinsatser från samhället. Kontakt med andra föräldrar genom föräldragrupper uppskattas av många. För barnet är anpassade krav och pedagogiska insatser viktiga.

Med insatser som dessa från det att barnet är litet lär sig många barn att med tiden fungera väl och kan leva ett förhållandevis självständigt liv som vuxna. Ett tidigt stöd kan också minska risken för att barnet senare i livet ska utveckla depressioner och andra psykiska problem som oftast är en reaktion på omgivningen och dess krav.

Om ett barn eller en vuxen har särskilt svåra symtom, som till exempel svåra koncentrationsproblem eller uttalad tvångsmässighet kan personen behöva medicin. Då bör man vända sig till BUP eller vuxenpsykiatrin.

Som vuxen med diagnosen Aspergers syndrom har man rätt att söka stöd från samhället, information om vilket stöd som finns hittar du bland annat på Handikappupplysningens och Autismforums hemsidor. Personer över 16 år kan vända sig till sitt lokala habiliteringscenter för stöd och information.

Råd till anhörig

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en patientorganisation, som Autism- & Aspergerföreningen i Stockholm. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om ditt barn har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för ditt barns vård.

Regionalt vårdprogram - Adhd, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd

Du som vill läsa mer om hur man inom Stockholms läns landsting arbetar med utredning, diagnos och behandling, kan ta del av det regionala vårdprogrammet Adhd, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna.