Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara. Ångest har, liksom smärta, en funktion för vår överlevnad och varnar oss för farliga situationer. Ångest kan vara alltifrån ängslan och oro till rädsla och panik. Om egenvård inte räcker till eller om du lider av stark ångest kan du kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för att få hjälp.
Ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss – och till och med förlamar oss – i våra dagliga liv. Orsaker till denna ångest kan vara en medfödd sårbarhet, upplevelser under uppväxten eller felinlärning, till exempel att vi kopplar ihop en obehaglig upplevelse, som en panikattack, med att åka tunnelbana eftersom panikattacken inträffade på tunnelbanan första gången. Vi talar då om sjuklig ångest som beskrivs i olika ångestsyndrom. Syndrom betyder att flera symtom ingår. Till ångestsyndromen räknas:
Ångest och ångestattacker kan ingå som en del i de flesta psykiska sjukdomar, till exempel depression. Kroppsliga sjukdomar som cancer, astma, hjärtsvikt och kärlkramp kan också ge svår ångest.
En stor påfrestande förändring som skilsmässa eller en anhörigs död kan ge svår ångest. En sådan livshändelse kan utlösa eller förvärra ett sjukligt ångesttillstånd. Men man kan även få svår ångest utan någon tydlig orsak.
Svår ångest kan även komma i samband med abstinensbesvär vid alkoholmissbruk eller läkemedelsmissbruk. Stora mängder kaffe och cigaretter, eller andra former av nikotin, kan i sig också ge ångest och svårighet att sova.
Det som avgör om du bör söka professionell hjälp är hur mycket du lider och hur mycket ditt liv och din vardag begränsas av ångesten.
Du kan läsa mer om psykisk ohälsa här på Vårdguiden.se.
Symtom på ångest
Vid ångest kan du känna alltifrån ängslan och oro till stark rädsla och panik. Ångesten ger dessutom ofta kroppsliga tecken som:
- andnöd
- hjärtklappning
- svettning
- yrsel
- illamående
- spända muskler.
Om ångesten pågår länge kan det leda till att du får svårt att koncentrera dig, blir lättirriterad och får sömnproblem.
Egenvård vid ångest
Om du vet att din ångest är tillfällig och om du tidigare har sökt hjälp behöver du inte alltid söka dig till sjukvården. Du kan själv försöka minska ångesten genom att:
- sova ordentligt.
- dra ner på kaffe och sluta röka.
- undvika att dricka alkohol för att dämpa ångesten. Det lindrar för stunden, men förvärrar ångesten i längden.
- motionera, en promenad varje dag kan hjälpa dig att minska ångesten.
- göra avslappningsövningar. Lyssna gärna på CD-skivor med avslappningsövningar, dessa finns bland annat på apotek.
- använda sjävhjälpsböcker, till exempel "Fri från oro, ångest och fobier: råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi" av Maria Farm Larsson och Håkan Wisung.
Fråga om råd
Har du frågor om ångest? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga i svarsbanken eller ställ själv en anonym fråga till personal inom psykiatrin i Stockholms län. De som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor. För att få ett personligt svar, logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om ovanstående råd inte räcker och om du lider av stark ångest.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Behandling av ångest
För att du ska få rätt behandling går läkaren noggrant igenom dina ångestsymtom och din sjukhistoria. Din behandling anpassas efter din sjukdomsbild. Det kan till exempel visa sig att du har ett ångestsyndrom som behöver behandlas. En terapiform som har visat sig vara effektiv vid ångestsyndrom är kognitiv beteendeterapi (KBT). Du kan även behandlas med läkemedel. Läs mer om rekommenderade läkemedel vid ångest enligt Kloka Listan.
Vid lindrigare, tillfällig ångest kan behandlingen gå ut på du förändrar din livsstil. Du kan även få en kort behandling med insomningstabletter och, om du behöver, stödsamtal.
Råd till anhöriga
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation, till exempel Ångestsyndromsällskapet. Stödorganisationer kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.
Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.
För dig som vill veta mer – regionalt vårdprogram Ångestsyndrom
Du som vill läsa mer om ångestsjukdomar och hur man inom Stockholms läns landsting arbetar med utredning, diagnos och behandling, kan ta del av det regionala vårdprogrammet Ångestsyndrom.
