Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara. Ångest har, liksom smärta, en funktion för vår överlevnad och varnar oss för farliga situationer. Ångest kan vara alltifrån ängslan och oro till rädsla och panik. Om egenvård inte räcker och du lider av stark ångest kan du kontakta din husläkarmottagning eller en öppen psykiatrisk mottagning.
Ångest och ångestattacker kan ingå som en del i de flesta psykiska sjukdomar, till exempel depression. Kroppsliga sjukdomar som cancer, astma, hjärtsvikt och kärlkramp kan också ge svår ångest.
Medfödd sårbarhet, upplevelser under uppväxten och felinlärning kan göra att ångesten stegras till sådana nivåer att den istället för att skydda oss, begränsar oss - och till och med förlamar oss - i våra dagliga liv.
Vi talar då om sjuklig ångest som beskrivs i de olika ångestsyndromen. Syndrom betyder att flera symtom ingår. Till ångestsyndromen räknas:
- paniksyndrom, se länk till höger.
- agorafobi, då man har svårt att vara på platser där man känner sig instängd och skulle ha svårt att snabbt ta sig därifrån, till exempel buss, tunnelbana och biograf.
- social ångest eller social fobi, då man i möten med andra människor får stark ångest av att känna sig granskad. Se länk till höger.
- specifika fobier, se länk till höger.
- tvångssyndrom, se länk till höger.
- generaliserat ångestsyndrom, se länk till höger.
- posttraumatiskt stressyndrom, efter till exempel krigsupplevelser. Se länk till höger.
Man kan få svår ångest utan tydlig orsak eller i samband med en stor påfrestande förändrig, till exempel skilsmässa eller en anhörigs bortgång. En sådan livshändelse kan utlösa eller förvärra ett sjukligt ångesttillstånd.
Kraftig ångest kan komma i samband med abstinensbesvär efter alkohol- eller läkemedelsmissbruk. Stor förbrukning av kaffe och cigaretter - eller andra former av nikotin - kan i sig också ge ångest och svårighet att sova.
Det avgörande för om du bör söka professionell hjälp är hur mycket du lider och hur mycket ditt liv och din vardag begränsas av ångesten.
Symtom
Symtomen vid ångest kan vara alltifrån ängslan och oro till stark rädsla och panik. Ofta tillkommer kroppsliga tecken som andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående och spända muskler. Om det pågår länge kan det leda till att du får svårt att koncentrera dig, blir lätt irriterad och får problem att sova.
Egenvård
Om du vet att din ångest är tillfällig och tidigare har sökt hjälp behöver du inte alltid söka dig till sjukvården. Du kan försöka minska ångesten genom att:
- Sova mer, eventuellt med hjälp av receptfria rogivande tabletter från apoteket. Du kan också lyssna på ett avslappningsband.
- Dricka mindre kaffe och sluta röka.
- Undvik att dricka alkohol för att dämpa ångesten. Det lindrar för stunden, men förvärrar ångesten i längden.
- Motionera mer. En halvtimmes promenad varje dag kan hjäpa dig att minska ångesten.
- Göra avslappningsövningar. CD-skivor finns på apoteket.
Fråga om råd
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Klicka på Hitta frågor och svar, leta upp din fråga eller ställ en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.
Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Här får alla svar. Klicka på länken till höger.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Sök vård
Om råden under Egenvård inte räcker och du lider av stark ångest kan du kontakta din husläkarmottagning eller en öppen psykiatrisk mottagning.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.
Behandling
En förutsättning för att kunna ge rätt behandling är en noggrann genomgång av dina symtom och din sjukhistoria. Beroende på vad utredningen visar kan det bli fråga om specifik behandling av ett eventuellt ångestsyndrom.
Vid lindrigare, tillfällig ångest kan behandlingen gå ut på du förändrar din livsstil, se Egenvård, en kort behandling med insomningstabletter - om du behöver det - och stödsamtal.
Råd till anhörig
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Se länk till höger.
Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.
Läs mer
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.
