Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom. Det vanligaste symtomet på Alzheimers sjukdom är att närminnet blir sämre. Det går att lindra symtomen och bromsa sjukdomens utveckling med läkemedel. Kontakta vårdcentralen om du eller din anhörige har haft minnesstörningar under längre tid än en månad.
Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som innebär att nervcellerna i ett eller flera områden av hjärnan förtvinar. I dessa områden finns bland annat minnet. Att drabbas av demens innebär alltid att minnesfunktionen störs samtidigt som man får nedsatt uppmärksamhetsförmåga och språkförståelse, svårare att uttrycka sig, sämre lokalsinne och svårare att utföra ändamålsenliga kroppsrörelser.
De områden i hjärnan som drabbas när man får Alzheimers sjukdom är också viktiga för att information från våra sinnesorgan ska kunna bearbetas, och för att vårt omdöme och vår koncentrationsförmåga ska fungera. Dessa egenskaper och färdigheter kan påverkas när nervcellerna skrumpnar.
Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp och det kan gå ett till två år innan den drabbade uppsöker vård och får en korrekt diagnos. I Sverige finns ungefär 70 000 personer som lider av Alzheimers sjukdom. Det är främst äldre som insjuknar, men bland de drabbade finns ungefär 10 000 personer som är under 65 år.
Det är inte känt vad som orsakar Alzheimers sjukdom, men det finns några kända riskfaktorer:
- hög ålder
- högt blodtryck
- höga blodfetter
- övervikt
- upprepade skallskador, som man kan få vid exempelvis boxning.
Symtom på Alzheimers sjukdom
Det vanligaste symtomet är att man har svårt att minnas det som skett nyligen, det vill säga att närminnet blir sämre. I början är den sjuke ofta medveten om sina problem och försöker dölja dem. Efterhand blir det svårare att klara det dagliga livet, som till exempel att handla, betala räkningar och att hitta hem. Den sjuke är ofta nedstämd, har ångest och är orolig. De sviktande minnesfunktionerna och den ofta förvrängda verklighetsuppfattningen kan också göra situationen svårhanterlig för närstående.
Egenvård vid Alzheimers sjukdom
Fasta rutiner kan underlätta vardagen för personer som lider av Alzheimers sjukdom.
Man kan kompensera för den dåliga minnesfunktionen genom att utnyttja minnesord och stödord och ha gott om tid för inlärning så att man inte känner sig stressad.
Att äta en allsidig kost är viktigt eftersom hjärncellerna behöver vitaminer för att fungera.
Det är också viktigt för såväl den sjuke som närstående att få bra information om sjukdomen och dess stadier. För anhöriga finns anhörigföreningar där man kan utbyta erfarenheter med andra i samma situation.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Personliga berättelser
Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som själv är sjuk och för närstående. Läs Astas och Oskars berättelser som närstående till personer som drabbats av Alzheimers sjukdom.
Sök vård
Om du eller din anhörige har minnesstörningar som pågått i mer än en månad bör du kontakta vårdcentralen. Du ska inte vänta länge med att kontakta sjukvården. Om du tar kontakt i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom finns större möjligheter till stöd och vård i hemmet. Dessutom är läkemedelsbehandlingen effektivare ju tidigare den börjar.
Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning
Det krävs olika typer av undersökningar för att ta reda på om en person har Alzheimers sjukdom. Bland annat undersöks minnes- och tankefunktioner, språk och orienteringsförmåga och praktiska förmågor. Hjärnröntgen brukar ingå i utredningen och blodprover tas. Undersökning av vätskan som omger hjärnan kan göras genom att ta ett prov från ryggmärgskanalen i ryggraden. Unersökningen kallas lumbalpunktion. Genom ryggmärgsprovet går det att analysera vissa äggviteämnen som kan stärka diagnosen Alzheimers sjukdom.
Behandling av Alzheimers sjukdom
Det krävs en individuellt anpassad vård där kommun, sjukvård och närstående kan samverka för att finna den bästa lösningen. Kommunens hemtjänst kan hjälpa till med praktiska sysslor som att sköta hygien, byta kläder, städa och handla mat. Kommunens biståndshandläggare bedömer vilken hjälp den drabbade behöver.
En sjuksköterska bedömer om den sjuke behöver hemsjukvård, till exempel hjälp att ta sina läkemedel. Många kommuner har särskilda demenssjuksköterskor som kan ge råd och hjälp både till den som är sjuk och till närstående.
Läkemedel
Alzheimers sjukdom går än så länge inte att bota. Däremot kan man lindra symtomen och bromsa sjukdomsförloppet med hjälp av läkemedel. Framförallt används läkemedel som hör till gruppen kolinesterashämmare. Läkemedlen förstärker det signalsystem i hjärnan som skadats och kan förbättra koncentrationsförmågan, minnet och språket. De här läkemedlen används framför allt i ett tidigt skede av demenssjukdomen, men de kan också vara till nytta i senare skeden.
För patienter med mer långt gången sjukdom finns läkemedel som förbättrar överföringen av nervsignaler som är viktiga för inlärning och minne samt dämpar överstimulerade signalsystem.
Läs mer om rekommenderade läkemedel vid Alzheimers sjukdom enligt Kloka Listan.
