Allergi

Allergi innebär att man är överkänslig mot vissa ämnen i omgivningen. Allergi är delvis ärftligt. Man ärver då anlaget att utveckla allergi, inte allergi mot ett specifikt ämne.

Alla som utsätts för stora mängder av ett starkt allergiframkallande ämne kan utveckla allergi mot det ämnet. Men det vanliga är att personer som har ärftlig benägenhet att utveckla allergi reagerar på ämnen som de flesta människor tål.

De senaste decennierna har allt fler människor i Sverige och andra industrialiserade länder drabbats av allergier. Exakt vad ökningen beror på är inte klarlagt, men forskning tyder på att det kan vara en kombination av olika miljöfaktorer och ändrad livsstil, till exempel ändrade kostvanor.

I Sverige beräknas ungefär var femte invånare ha någon typ av allergi. Hos barn är det ännu vanligare – ungefär vart tredje skolbarn uppskattas ha någon form av allergi.

De vanligaste allergierna

Här är några av de vanligaste allergierna:

• pollenallergi
• födoämnesallergi (matallergi)
• pälsdjursallergi
• kvalsterallergi
• kontaktallergi med eksem
• allergi mot insektsstick (geting- och bigiftsallergi).

Allergisk reaktion

Allergi orsakas av reaktioner i kroppens immunförsvar. Immunförsvaret har normalt till uppgift att skydda kroppen mot bakterier, virus och parasiter. Men ibland reagerar immunförsvaret onormalt kraftigt på ämnen som för de flesta människor är helt ofarliga, till exempel pollen.

Den allergiska reaktionen uppträder inte första gången man kommer i kontakt med det allergiframkallande ämnet, utan vid upprepad kontakt:

• Första gången en allergiker utsätts för ett allergiframkallande ämne bildas så kallade antikroppar.
• Nästa gång personen kommer i kontakt med det allergiframkallande ämnet fångas det upp av antikropparna. Då frigörs ämnen i kroppen, exempelvis histamin, som framkallar en allergisk reaktion.

Tecken på en allergisk reaktion kan exempelvis vara eksem, nästäppa, nysningar, hosta eller andnöd.

Korsreaktioner

Den som är allergisk mot exempelvis pollen eller latex (gummi) kan få så kallade korsreaktioner och reagera på olika livsmedel. Korsreaktionen beror på att vissa ämnen i livsmedlet liknar det ämne man är allergisk mot. Det är inte alla som får korsreaktioner och det är inte säkert att man reagerar på alla de ämnen som räknas upp här nedan.

Vanliga korsallergier, som framförallt ger klåda i munnen:

• Om du är allergisk mot björkpollen kan du reagera på äpple, päron, hasselnöt, stenfrukter som persika och plommon samt rå morot och rå potatis.
• Om du är allergisk mot gråbo kan du reagera på vissa kryddväxter, som exempelvis anis, curry, fänkål, kamomill, koriander, kummin, malört, morot, paprika, persilja, selleri, senap, solrosfrö och vitlök.
• Om du är allergisk mot latex (gummi) kan du reagera på vissa frukter, som avokado, banan, kiwi med flera.

Korsreaktioner är oftast ofarliga och ger framför allt besvär från munnen och halsen i form av klåda.

Symtom på allergi

Allergiska besvär kan man få i ögonen, näsan, luftvägarna, mag- och tarmkanalen samt på huden. Det vanligaste är att allergin drabbar luftvägarna.

Vanliga allergiska besvär:

• Nedre andningsvägarna: astma med anfall av andnöd, hosta och pipande andning.
• Näsan: nysningar, klåda, nästäppa och rinnsnuva.
• Ögonen: klåda och rodnad.
• Huden: nässelutslag och eksem.

Besvären liknar dem du kan få av irriterande ämnen, temperaturförändringar eller vid en vanlig förkylning.

Egenvård vid allergi

Det är viktigt att du som är allergisk lär dig att leva med din allergi för att må så bra som möjligt. Det finns mycket du kan göra själv för att minska besvären:

• Vid pollenallergi är det bra att följa pollenrapporterna i tidningar, på radio eller på internet. Under sommarhalvåret finns en pollenrapport här på Vårdguiden.se. Stäng fönstren och ta förebyggande medicin när pollenhalterna är höga.
• Använd inte kläder eller smycken som du får kontakteksem av. Är du överkänslig mot konserveringsmedel och parfym finns det särskilda allergianpassade hygien- och rengöringsprodukter att köpa.
• Undvik mat som du är allergisk mot.
• Sluta röka. Rökning försämrar luftvägsbesvären. Hjälpmedel för att sluta röka finns receptfritt på apoteket. På vissa vårdcentraler finns det rökavvänjningskurser.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Akutmottagning på sjukhus

Vid snabbt uppkomna svårigheter att andas ska du omedelbart söka akut sjukvård.

Vårdcentral

Kontakta din vårdcentral om du:

• får andningsbesvär som pipande, väsande andning eller ihållande hosta utan att vara förkyld
• får hudirritationer som inte försvinner
• får kliande och/eller rinnande ögon
• får rinnsnuva, nysningar, nästäppa utan att vara förkyld
• får långvariga problem med illamående, lös avföring och magknip
• har frågor om allergi och överkänslighet.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Det första steget i en allergiutredning är att läkaren noga kartlägger din sjukdomhistoria. Det är viktigt att utreda vad besvären beror på för att kunna förebygga och lindra dem.

För att ta reda på om du har allergi kan du få göra ett enkelt hudtest, ett så kallat pricktest. Vid pricktestet droppas några av de vanligaste allergiframkallande ämnena på underarmens insida. En trubbig nål trycks försiktigt genom droppen så att ämnet förs in i huden. Om du är allergisk mot ämnet blir området lite rött och svullet.

Med hjälp av blodprov kan man även kontrollera om det finns allergiantikroppar i blodet.

Vid misstanke om allergiskt kontakteksem, till exempel nickelallergi, kan ibland ett så kallat lapptest utföras på en hudmottagning. Lapptest, eller epikutantest som det också kallas, finns för flera olika kemiska produkter och innebär att du får plåster på ryggen med misstänkta kemiska ämnen. Efter 48 timmar tas plåstren bort och man kan avläsa eventuell allergisk reaktion med svullnad och rodnad.

Vid luftvägsbesvär undersöks lungfunktionen genom spirometriundersökning.

Behandling av allergi

Målet med behandlingen är att du ska kunna leva så normalt som möjligt utan att behöva begränsa dig i ditt dagliga liv. Behandlingen består oftast av både medicinering och miljöförbättrande åtgärder. Vid till exempel pälsdjursallergi är det viktigt att i möjligaste mån minska kontakten med pälsdjur. Vid kvalsterallergi kan ett så kallat kvalsterskydd för kudde och madrass vara ett alternativ.

Läkemedel

Det finns många effektiva läkemedel mot allergiska besvär. Läkemedlen kan delas in i två olika grupper: förebyggande och lindrande. Olika läkemedel hjälper vid olika typer av besvär, till exempel vid allergisk snuva eller vid allergisk inflammation i ögats bindhinna.

Läs mer om rekommenderade läkemedel vid allergi enligt Kloka Listan.

Se filmen

Se filmen om hur en allergisk reaktion uppstår.