Äggstockscancer

Äggstockscancer ger sällan några typiska symtom och är därför svår att upptäcka. Orsaken är oklar men antalet ägglossningar tycks ha betydelse. Äggstockstumörer kan också vara godartade. Kontakta gynekologmottagning om buken ökat i omfång, om du har nytillkomna oklara magbesvär eller om du måste kissa ofta utan att du har någon urinvägsinfektion.

Äggstockscancer är vanligast bland kvinnor i 60-70-årsåldern, men spridningen är stor och sjukdomen förekommer även hos yngre. I Sverige har förekomsten av äggstockscancer sjunkit och drabbar nu cirka 800 kvinnor årligen.

Orsaken till äggstockscancer är oklar. Antalet ägglossningar under en kvinnas livstid anses ha betydelse. Kvinnor som fått sin första mens sent eller som kommer i klimakteriet tidigt, liksom kvinnor som har fött många barn, har en minskad risk att utveckla äggstockscancer.

Symtom vid äggstockscancer

Äggstockscancer har ett smygande förlopp. Första tecknen på att något är fel kan vara större mage och diffusa magbesvär i form av illamående och värk. Du kan också behöva kissa oftare på grund av att urinblåsan utsätts för ett ökat tryck. Om trycket istället ligger mot tarmen kan du behöva tömma tarmen oftare än vanligt.

Det är viktigt att komma ihåg att även godartade cystor kan ge liknande symtom med en känsla av tyngd i buken och smärtor i underlivet.

På grund av de vaga symtomen upptäcks äggstockscancer ofta sent. Det viktigaste är att ta symtomen på allvar och att genomgå en gynekologisk undersökning vid otydliga magbesvär.

Äggstockscancer kan sprida sig till den andra äggstocken, livmodern, äggledarna, bukhinnan i bäckenet och vidare till övriga organ i bukhålan. Cancercellerna kan också via lymfan och blodet sprida sig till andra delar av kroppen.

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. Om sjuksköterskan bedömer att du behöver träffa en gynekolog snabbt, kan han eller hon boka en tid till dig nästa vardag. 

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Personliga berättelser

Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående. På sajten har vi samlat personliga berättelser som du är välkommen att ta del av.

Sök vård

Du bör kontakta gynekologmottagning för undersökning om du känner att buken ökat i omfång, vid nytillkomna oklara magsymtom och vid täta urinträngningar utan urinvägsinfektion. Det finns också en särskild gynekologmottagning för kvinnor som har sex med kvinnor.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

För att upptäcka en äggstockscancer görs först en gynekologisk undersökning som kompletteras med en ultraljudsundersökning av livmoder, äggledare och äggstockar. I oklara fall kan olika typer av röntgenundersökningar bli aktuella.

Om misstanken om cancer finns kvar efter dessa undersökningar blir det aktuellt med en bukoperation. Då tar läkaren vävnadsbitar för att bestämma om tumören är godartad eller elakartad.

Behandling vid äggstockscancer

Det finns olika typer av tumörer i äggstockarna. Det finns godartade tumörer, elakartade tumörer (äggstockscancer) men också en tredje grupp, så kallade borderlinetumörer.

Operation

Det är oklart om borderlinetumörer på sikt kan utvecklas till äggstockscancer eller om det är en helt annan sjukdom. Borderlinetumörer är sällan elakartade och har en god prognos. De flesta fall av borderlinetumörer behandlas enbart kirurgiskt. Om kvinnan vill bevara sin förmåga att föda barn kan det ibland räcka med att enbart den angripna äggstocken tas bort.

Patienter med misstänkt äggstockscancer ska alltid opereras. Syftet med operation är dels att säkerställa diagnosen, dels att se om cancern spridit sig. Vid operationen tar man, om det är möjligt, bland annat bort äggstockar och livmoder.

Eftervård

Efter operationen krävs oftast ytterligare behandling i form av cellgifter. Denna behandling ges kurvis under cirka fem månader.

Om du har tagit bort endast en äggstock och är i fertil ålder finns fortfarande god chans att bli gravid.

Kvinnor som har opererat bort äggstockarna kommer i klimakteriet om de inte redan har passerat detta stadium.

För en del kvinnor innebär förlusten av livmoder och äggstockar, tillsammans med vetskapen om att de inte kan föda barn, en stor sorg. För en del blir det en livskris. De flesta återfår dock en god livskvalitet. En del väljer att adoptera.

Artikeln uppdaterad: 2011-07-20
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Katja Öster, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Elisabet Hjerpe, Specialistläkare i gynekologisk onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna

249 av 254 läsare (98%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger