Äggledarinflammation (salpingit)
Äggledarinflammation är en vanlig infektion bland unga kvinnor. Sjukdomen orsakas oftast av sexuellt överförbara infektioner. Symtom på akut äggledarinflammation är bland annat smärtor i nedre delen av buken. Äggledarinflammation kan öka risken för utomkvedshavandeskap vid en framtida graviditet eller göra det svårare att bli gravid. Snabb behandling med antibiotika minskar riskerna.
Den vanligaste orsaken till äggledarinflammation är sexuellt överförbara infektioner, till exempel klamydia och gonorré. Sexuell aktivitet är en förutsättning för att få äggledarinflammation. Ökad risk för infektion finns även efter abort och spiralinsättning. Vid missfall finns också en liten risk att drabbas av en infektion i livmodern som kan sprida sig till äggledarna. Äggledarinflammation är vanligare hos unga, fertila kvinnor. Efter klimakteriet är sjukdomen mindre vanlig.
Vid svårare inflammationer kan äggledarens mynning täppas till och äggledaren spännas ut av var eller vätska. Läkningen sker med ärrbildning, vilket ökar risken för utomkvedshavandeskap. Utomkvedshavandeskap innebär att det befruktade ägget fastnar på sin väg mot livmodern, vanligtvis i äggledaren.
Ibland kan en varböld bildas i den slutna äggledaren och leda till svårigheter att bli gravid. Då måste man opereras så att varbölden töms.
Äggledarinflammation kan vara akut eller kronisk. Akut inflammation ger plötsliga, svåra symtom medan kronisk inflammation ge mer otydliga symtom som kommer då och då och är lindrigare.
Symtom på äggledarinflammation
Akut äggledarinflammation
Vid akut äggledarinflammation kan sjukdomsbilden variera från en allvarlig retning i bukhinnan till i det närmaste symtomfrihet. Man får smärtor i nedre delen av buken och kan också få flytningar och besvär från urinröret. Man kan även känna smärta vid samlag. Feber, ofta över 38 grader, och rubbningar i menstruationen kan förekomma.
Kronisk äggledarinflammation
En kronisk inflammation ger mer obestämda symtom, som en lätt molande värk i nedre delen av buken och ibland smärta i korsryggen.
Magbesvär kan ha många orsaker
Det kan finnas flera anledningar till att man får ont i magen och det är inte alltid det går att komma fram till vad som orsakat besvären. Det kan finnas enkla orsaker där besvären går över utan behandling, men det kan också finnas mycket allvarliga orsaker till magsmärtor. Plötsliga smärtor i magen kan förutom äggledarinflammation bero på exempelvis Utomkvedshavandeskap (gör alltid en graviditetstest), blindtarmsinflammation, förstoppning eller rikligt med gaser. Stress kan också leda till att man får ont i magen.
Egenvård vid äggledarinflammation
Har du haft äggledarinflammation bör du undvika samlag under tre till fyra veckor.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Sök genast vård på en vårdcentral eller akutmottagning om:
- smärtan kommer plötsligt, är mycket intensiv eller flyttar sig
- du har fått ont efter till exempel ett slag
- du börjar bli matt, yr eller svimmar.
Undersökning
I samband med en gynekologisk undersökning tas prov från underlivet och ett blodprov. I sällsynta fall kan det även vara nödvändigt att göra en titthålsundersökning för att utesluta andra sjukdomar. Beroende på symtom kan du bli inlagd för vård eller gå hem med behandling.
Behandling av äggledarinflammation
Det är viktigt att äggledarinflammation behandlas så snabbt som möjligt. Snabb behandling minskar risken för att dina äggledare bli ärriga och leda till utomkvedshavendeskap. Behandlas inte inflammationen kan du få varbölder i äggledarna. Då kan en operation bli nödvändig för att tömma dessa.
I vissa fall kan läkaren rekommendera vila till dess att symtomen går tillbaka.
Läkemedel
Antibiotika ges alltid, ibland ges också smärtstillande läkemedel, i början av behandlingen.
Läs mer om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid äggledarinflammation.
Artikeln uppdaterad: 2011-07-02
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Anita Gullberg, journalist, frilans
Granskare: Sabine Naessén, överläkare, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Bli först med att tycka till om informationen!
295 av 308 läsare (96%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Skriv ut