Affektanfall (affektkramp)

Affektanfall är vanligast i trotsåldern mellan ett och två års ålder. De kan inträffa när barnet råkar i häftig affekt, blir skrämt, gör sig illa eller blir väldigt upprört till exempel vid ett "Nej, du får inte". Barnet skriker besinningslöst, tappar andan, svimmar och kan få krampaktiga ryckningar. Anfallet kan också utlösas av att barnet skäms, tycker att det har gjort bort sig om han eller hon till exempel spillt ut något eller ramlat och får allas blickar på sig.

Läs mer om svimning hos barn på 1177.se / Svimning hos barn.

Affektanfall är ingen sjukdom utan snarare en variant på ett normalt beteende i en känslig ålder. Även bland ungdomar och vuxna finns de som har lättare för att svimma än andra.

Ett anfall ser otäckt ut men är ofarligt. Man behöver bara övervaka barnet tills det piggar på sig igen efter någon minut.

Hur ofta anfallen kommer varierar. Det kan handla om allt från någon enstaka gång till flera anfall varje dag.

Affektanfall är ganska vanligt, ungefär fem barn av 100 drabbas. Pojkar och flickor drabbas i lika hög grad. Det kan vara ärftligt.

Symtom

Affektanfall kan börja på två sätt. Det vanligaste är att barnet skriker eller gråter så att det tappar andan. Därefter kan barnet bli slappt och okontaktbart. Den andra varianten är att barnet blir skrämt så att det svimmar direkt, utan att skrika eller gråta, och blir slappt och okontaktbart.

Om barnet är avsvimmat tillräckligt länge kan det få kramper. Barnet blir då stelt och får ryckningar i armar och ben. Många barn svimmar utan att få kramper. Svimningen, stelheten och ryckningarna är kortvariga och anfallet är snabbt över. Det varar oftast bara någon minut.

Förebyggande

Föräldrar till barn med affektanfall kan, i sin rädsla över att barnet ska få ett nytt anfall, överbeskydda det i all välmening. Du bör istället sträva efter att leva som om barnet inte haft affektanfall.

Vid överbeskydd finns det risk att förstärka barnets beteende. Som förälder riskerar man också att hamna i en ohållbar situation där man inte vågar sätta gränser för barnet av rädsla för att det ska bli argt.

Det är viktigt att informera personalen inom barnomsorgen, så att de vet hur de ska agera nästa gång ditt barn får affektanfall.

Egenvård

Stanna hos barnet när det får ett anfall. Du kan ta upp det i famnen. Försök att behålla ditt lugn även om det är skrämmande att se barnet till synes livlöst.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Det behövs ingen utredning så länge affektanfallet föregås av skrik, gråt eller rädsla och barnet somnar som det ska efter anfallet. Men prata gärna med Barnavårdscentral om du är orolig och behöver stöd.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter. 

Behandling

Affektanfall kräver ingen medicinsk behandling.