Åderförkalkning, som även kallas arterioskleros eller ateroskleros, beror på inlagringar i de blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika delar. Det kan leda till blodpropp och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Kontakta din vårdcentral om du har svåra smärtor i benen som inte går över vid vila, eller om du misstänker besvär från hjärtat.
Åderförkalkning kan ibland göra att det bildas blodproppar, vilket kan orsaka olika allvarliga sjukdomar. När blodkärlen som leder blod till hjärtmuskeln blir för trånga kan du få kärlkramp eller hjärtinfarkt. Om kärlen som leder blodet upp till hjärnan blir för trånga kan du drabbas av stroke eller TIA, då en del av hjärnan får tillfällig syrebrist.
Åderförkalkning i benen ger så kallad fönstertittarsjuka. Åderförkalkning kan också ge problem med potensen. När åderförkalkningen börjat ge besvär i någon del av kroppen är oftast även andra blodkärl, artärer, drabbade, även om man ännu inte börjat märka det.
När vi blir äldre blir väggarna i artärerna, pulsådrorna, tjockare och stelare. Med tiden bildas områden med fettinlagringar på insidan av blodkärlen, där blodet får svårare att passera när det blir för trångt.
Inlagringarna är kalkartade, varför det brukar kallas åderförkalkning. Åderförkalkning drabbar de flesta när man blir äldre. Män drabbas ofta tidigare än kvinnor.
Flera livsstilsfaktorer kan göra att du riskerar att drabbas även i yngre ålder. Om du har flera riskfaktorer innebär det en kraftigt ökad risk. Dessa faktorer är:
- åderförkalkning i familjen
- diabetes
- högt blodtryck
- hög kolesterolhalt i blodet
- rökning
- övervikt
- stress
- att du rör på dig för lite.
Symtom
Åderförkalkning ger till en början inga symtom. När sjukdomen gjort att ett blodkärl har fått en kraftig förträngning eller när en propp har lossnat kan du få hjärtinfarkt, kärlkramp, fönstertittarsjuka, stroke, TIA eller andra besvär beroende på vilket blodkärl som drabbats.
Förebyggande
Du kan förebygga högt blodtryck och höga blodfettshalter genom att äta nyttigt, sova ordentligt och röra på dig regelbundet. Övervikt och rökning kan göra att du får skador på blodkärlen.
Högt blodtryck, höga halter av blodfetter, kolesterol, och lindrig diabetes kan man ha utan att känna av det. Om det finns flera fall av åderförkalkning i din släkt, framför allt om någon i familjen drabbats som ung, bör du be din husläkare att kontrollera ditt blodtryck och dina blodfetter.
Fråga om råd
Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
På andra språk
- För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
- För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska, ring 08-528 528 96.
Sök vård
Om du får besvär som påminner om symtomen på hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke eller TIA ska du omedelbart kontakta sjukvården. Ring 112 för rådgivning även om symtomen verkar lindriga eller har gått tillbaka, alternativt om du får svåra smärtor i benen som inte släpper fastän du vilat.
Kontakta din husläkare om du har tecken på fönstertittarsjuka. Se länk till höger.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.
Undersökning
Ultraljud eller kontraströntgen kan användas för att undersöka blodkärl där man misstänker åderförkalkning.
Datortomografi, isotopundersökning eller andra metoder kan användas för att se om åderförkalkningen har skadat någon kroppsdel.
Blodtryck, blodsocker och blodfetter mäts för kartläggning av riskfaktorer.
Behandling
Läkemedel
Mot diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter finns det läkemedel. Blodförtunnande läkemedel kan förebygga blodproppar. Den åderförkalkning som redan finns går inte tillbaka av medicineringen.
Läs mer om rekommenderade läkemedel under länken till höger.
Operation
Att operera det drabbade blodkärlet kan ibland skapa bättre blodflöde.
- Ballongvidgning innebär att en liten ballong förs in i det förkalkade blodkärlet och sedan blåses upp för att utvidga kärlet.
- Bypass-operation/kranskärlsoperation innebär att man byter ut de skadade delarna av blodkärlen.
- Att skrapa bort det innersta förkalkade lagret av blodkärlet är ett annat alternativ.
Läkemedel eller operation kan aldrig ersätta annan behandling. Det är tvärtom extra viktigt att behandla andra riskfaktorer och att inte röka när skadan har blivit så svår att det är nödvändigt att behandla.
Läs mer
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.
