ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en förlamningssjukdom. Förlamningssymtomen beror på att de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr musklerna bryts ned. Orsaken är inte känd, och ingen bot finns. Men några av besvären kan behandlas. Kontakta vårdcentral om du får besvär som liknar ALS.
ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en så kallad motorneuron sjukdom som leder till förlamningar. De nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr den viljemässigt aktiverade muskulaturen bryts ned, vilket ger förlamningar som tilltar i omfattning. Däremot drabbas inte funktioner som känsel, syn, hörsel och förmågan att hålla tätt, kontinens. Vissa patienter kan dock drabbas av nedsatta minnesfunktioner.
Andningssvikt uppträder förr eller senare och är orsaken till att patienten avlider, oftast inom 2-4 år efter insjuknandet.
Hos 5-10 procent av patienterna kan man se en ärftlighet, så kallad familjär ALS (FALS). Hos endast en mindre del av dessa har man funnit en genetisk mutation, men något genetiskt test finns inte än.
Varje år insjuknar cirka 200 personer i Sverige och man misstänker att sjukdomen blivit något vanligare på senare tid. De flesta som insjuknar är mellan 50 och 70 år. ALS är något vanligare bland män.
Man vet fortfarande inte varför sjukdomen uppstår.
Symtom vid ALS
Det finns flera typer av debutsymtom vid ALS. Besvären ser olika ut hos olika personer.
Förlamningen börjar oftast lokalt i någon del av kroppen. Vid en form av ALS, så kallad bulbärpares, påverkas först talet och sväljningsfunktionen. Vanligt är annars att svagheten börjar i en hand eller en fot. Förlamningen sprider sig därefter, för att slutligen drabba andningsmuskulaturen.
Typiskt för ALS är att med förlamningen följer en muskelförtvining.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Om du har besvär som liknar ALS eller någon annan neurologisk sjukdom bör du i första hand kontakta vårdcentralen. Läkaren kan vid behov skriva remiss till neurolog.
Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa en tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning
Den viktigaste undersökningen för att fastställa diagnosen är den undersökning av nervsystemsfunktionerna som görs av en specialist i neurologi.
Vid misstanke om ALS kan diagnosen bekräftas med hjälp av EMG, elektromyografi. EMG är en undersökning som görs på neurofysiologiskt laboratorium. Med EMG mäter man nervcellernas effekt på muskelfibrerna.
För att utesluta vissa andra sjukdomar, som borrelia, undersöks ryggmärgsvätskan genom lumbalpunktion.
Man undersöker även hjärna och ryggmärg med magnetkamera, MRT.
Behandling av ALS
ALS kan ännu inte botas. För närvarande finns en medicin, Rilutek, som kan förlänga överlevnaden något. Studier pågår dock världen över för att finna ytterligare behandling som kan bromsa sjukdomsutveckligen.
Det är viktigt att under sjukdomens olika faser ge behandling utifrån patientens symtom och tillgodose hans eller hennes behov av hjälpmedel.
Vissa neurologiska kliniker har specialiserade ALS-team med arbetsterapeut, dietist, kurator, logoped, läkare, sjukgymnast och samordnande sjuksköterska.
