Vaccination av barn har lett till att barnadödligheten i världen gått ned. Vaccin ges för att barn inte ska få sjukdomar som kan ge allvarliga skador och för att förhindra spridning av sjukdomarna. Vaccinen är noggrant kontrollerade innan de används.
Alla barn erbjuds kostnadsfri vaccination enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Vaccinationen är frivillig och ges vid sju tillfällen från tre månaders ålder upp till 16 år.
Vaccinationsprogrammet omfattar vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib (Haemophilus influenzae typ B), mässling, påssjuka, röda hund och pneumokocker. Barn med ökad risk att smittas av tuberkulos och hepatit B erbjuds vaccin även mot dessa sjukdomar.
De små barnen vaccineras på barnavårdscentralerna och skolbarnen av skolhälsovården.
HPV-vaccination
Socialstyrelsen har beslutat att HPV-vaccination för flickor ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet:
- Från och med våren 2012 kommer flickor födda 1999 och framåt att erbjudas vaccination i årskurs 5 och 6 genom skolhälsovården.
- Även flickor födda mellan 1993 och 1998 ska erbjudas kostnadsfri HPV-vaccination. Vaccineringen av dem kommer att ske på vårdcentraler och andra vårdmottagningar. Vaccinationen av flickor födda mellan 1993 och 1998 startade den 1 februari 2012.
Vaccinationsprogrammet för barn
För barn födda 2002 och senare gäller:
- Vid tre månaders ålder ges ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, Hib (Haemophilus influenzae typ B) polio och – om barnet tillhör en riskgrupp – hepatit B samt vaccin mot pneumokocker.
- Vid fem månaders ålder, två månader efter första dosen, ges en andra dos av kombinationsvaccinet (difteri, stelkramp, kikhosta, Hib och polio. Om barnet tillhör en riskgrupp ingår även hepatit B) och vaccin mot pneumokocker.
- Vid ett års ålder ges den tredje dosen av både kombinationsvaccinet (difteri, stelkramp, kikhosta, Hib och polio. Om barnet tillhör en riskgrupp ingår även hepatit B) och vaccinet mot pneumokocker.
- Vid ett och ett halvt års ålder ges ett kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Kan ges tidigare om man ska resa utomlands.
- Vid fem till sex års ålder ges en fjärde dos mot difteri, stelkramp, polio och kikhosta i samma spruta.
- Vid sex till åtta års ålder ges den andra dosen mot mässling, påssjuka och röda hund.
- Vid 14 till 16 års ålder ges den femte dosen mot difteri, stelkramp och kikhosta.
För barn födda före 2002 gäller:
- Vid tio till elva års ålder ges den fjärde dosen mot difteri, stelkramp och kikhosta i samma spruta.
- Vid tolv års ålder ges den andra och sista dosen av ett kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.
Barn födda före år 2002 får ingen femte dos mot difteri, stelkramp och kikhosta under skoltiden. Det kan då bli aktuellt med en påfyllnadsdos i vuxen ålder.
Rekommendationerna för fortsatt vaccination mot difteri och stelkramp ses just nu över.
Barnadödligheten i världen har gått ned kraftigt tack vare vaccination av barn. Smittkoppor har utrotats. Mässling och polio kan utrotas genom global vaccination.
Pneumokockvaccination
Stockholms läns landsting började redan 2007 att erbjuda alla barn kostnadsfri vaccination mot pneumokocksjukdom. Vaccinet ingår sedan 2009 i det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds alla barn i Sverige. Det ges vid tre, fem och tolv månaders ålder samtidigt med vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, hemofilus influenzae typ B, och polio.
Vaccination mot tuberkulos
Barn med ökad risk att smittas av tuberkulos erbjuds BCG-vaccination vid sex månaders ålder eller tidigare om risken är mycket stor. Barn som vaccineras med BCG-vaccin skall vara friska och inte ha tecken på försvagat immunförsvar.
Vaccination mot influensa
Barn med kroniska sjukdomar och andra tillstånd som kan förvärras av influensa erbjuds influensavaccin av den behandlande läkaren.
Så går vaccinationen till
Vaccinerna ges i låret på små barn och i överarmen på äldre barn. BCG-vaccin ges ytligt i huden i vänster överarm.
Vaccination i skolhälsovården
Föräldrar informeras om vad vaccinationen innebär och får oftast ge ett skriftligt medgivande till vaccination av skolbarn. Om barnet är infekterat ges vaccinationen vid ett senare tillfälle. Vid vissa neurologiska sjukdomar och allvarliga allergier ska man först kontakta läkare.
Vaccinationen ges av skolsköterskan. Före vaccinationen bör barnen informeras av sina föräldrar om vad som ska hända. I skolan informerar även läraren eller skolsköterskan.
Efter vaccinationen
Som regel krävs inte någon eftervård efter vaccinationen. Vaccinationsstället kan bli svullet, ömt och lite rött. Svullnaden försvinner efter ett par dagar. Feber, och även utslag, kan förekomma fem till tolv dagar efter vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund.
Om barnet får en kraftig reaktion med slöhet, allmän påverkan och kramper i anslutning till vaccinationen ska man genast ta kontakt med ett barnsjukhus.
Om febern kvarstår längre än ett par dagar, om barnet har andra symtom eller om man är orolig bör man kontakta sin barnavårdscentral, skolsköterska eller läkare. Oftast kan symtomen bero på någon annan sjukdom som barnet blivit smittat av före eller efter vaccinationen.
Risker med vaccination
Alla vacciner är mycket noggrant kontrollerade och testade innan de används i nationella vaccinationsprogram. Det finns ändå olika uppfattningar om vad som är bra för barnen, till exempel att vänta med vaccinationen. Mot det står att barnet under tiden är mottagligt för smitta och att ovaccinerade barn ökar risken för att epidemier ska uppstå.
Allergiska reaktioner är sällsynta, men kan förekomma. Enstaka fall – ett till tre fall på en miljon barn – av hjärninflammation har rapporterats vid vaccinering mot mässling, påssjuka och röda hund. Det är dock tusen gånger fler barn som drabbas av hjärninflammation som en följd av mässling – ett till tre fall på tusen barn.
Fråga om råd
Undrar du över något inför vaccinationen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska vaccinera.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Här hittar du adress och telefonnummer till vårdcentral eller barnavårdscentral.
