Strålbehandling

Strålbehandling är en effektiv metod för att behandla cancer. Behandlingen går ut på att förstöra cancercellen. Ibland används strålbehandling som enda behandlingsmetod, men det är vanligare att den kombineras med operation och/eller cytostatikabehandling (cellgift).

Fotograf: Södersjukhusets fotogrupp

Vid strålbehandling används så kallad högenergetisk röntgenstrålning, elektronstrålning eller radioaktiva ämnen för att förstöra cancerceller. På detta sätt kan tumörens tillväxt upphöra. Vid behandlingen skadas kroppens friska celler också, men de reparerar sig själva effektivare än cancerceller.

Förberedelse

När din behandling planeras får du prova ut de hjälpmedel som behövs för att du ska kunna ligga avslappnat i samma läge vid varje behandlingstillfälle.

Inför behandlingen får du göra en så kallad skiktröntgen, som också kallas datortomografi. Denna undersökning tar ungefär en halvtimme. Du kan läsa mer om datortomografi.

Så går det till

Hur många behandlingar som behövs och hur tätt de ska göras beror på vilken sorts tumör det gäller. Det kan vara fråga om en engångsbehandling eller en serie av behandlingar som pågår i flera veckor.

Varje behandlingstillfälle tar oftast mellan 10 och 15 minuter. Den vanligaste behandlingsmetoden är extern strålbehandling, vilket innebär att apparaten som skickar strålarna genom huden in i kroppen från olika riktningar. Behandlingsrummet är strålskyddat. Intill detta finns manöverrummet där personalen kan övervaka behandlingen utan att själva utsättas för strålning.

Intern strålbehandling (Brachyterapi) innebär att strålkällan tillfälligt placeras inne i tumörområd i kroppen. Vid sådan behandling används nålar eller plaströr som placeras i området där tumören sitter. Ibland är du sövd under behandlingen.

Strålbehandlingen känns inte.

Biverkningar

Det är vanligt att strålbehandling ger biverkningar, men alla drabbas inte. Vissa personer arbetar som vanligt mellan behandligstillfällena. Sjukvårdspersonalen ger dig utförlig information om vilka biverkningar du kan få och hur du kan hantera dem.

Biverkningarna kan delas upp i tidiga och sena biverkningar. De tidiga uppstår ofta efter ett par veckors behandling och kan finnas kvar under två till fyra veckor efter avslutad behandling. Några av de vanligaste är trötthet, illamående och rodnad på huden. Om du får strålning mot huvudet kan håret falla av. Om inte stråldosen är för hög börjar håret växa ut ett par månader efter behandlingen. Du kan också tappa aptiten och gå ner i vikt. Du kan få hjälp av en dietist att välja rätt kost för att få i dig tillräckligt med näring. Behandlingen kan även påverka organ som benmärg, tarmar och urinblåsa.

Sena biverkningar kan komma månader eller år efter avslutad behandling. Men i dag kan sådana till stor del undvikas. Ibland kan blåsan och tarmarna påverkas så att det blir svårt att hålla tätt. Sexualitet och fertilitet kan påverkas vid strålbehandling av prostatacancer eller gynekologisk cancer.

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.

Om du har symtom och är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Råd till anhörig

Du som är anhörig till någon som drabbats av cancer kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.

Artikeln uppdaterad: 2009-01-30
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Måns Widman, skribent, Frilans
Granskare: Ingemar Näslund, Docent, överläkare, Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset

0 av 0 läsare (0%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Information till dig som skickar kommentar

  • Observera att du inte kommer att få något svar på dina synpunkter.
  • Dina kommentarer kommer endast att läsas av Vårdguidens webbredaktion.
  • Ring 08-320 100 om du har medicinska frågor.
Dela med andra
Skriv ut
EPiTrace logger