Strålbehandling

Vid strålbehandling används så kallad högenergetisk röntgenstrålning, elektronstrålning eller radioaktiva ämnen för att förstöra cancerceller. På detta sätt kan tumörens tillväxt upphöra. Vid behandlingen skadas även kroppens friska celler men de reparerar sig själva effektivare än cancerceller.

Förberedelse inför strålbehandling

När din strålbehandling planeras får du prova ut de hjälpmedel som behövs för att du ska kunna ligga avslappnat i samma läge vid varje behandlingstillfälle.

Inför behandlingen får du göra en så kallad skiktröntgen, det vill säga datortomografi. Denna undersökning tar ungefär en halvtimme.

Så går strålbehandling till

Hur många strålbehandlingar som behövs och hur tätt de ska göras beror på vilken sorts tumör det gäller. Det kan vara fråga om en engångsbehandling eller en serie av behandlingar som pågår i flera veckor.

Varje strålbehandlingstillfälle tar oftast mellan 10 och 15 minuter. Den vanligaste behandlingsmetoden är extern strålbehandling, vilket innebär att strålarna skickas genom huden in i kroppen från olika riktningar. Behandlingsrummet är strålskyddat. Intill detta finns manöverrummet där personalen kan övervaka behandlingen utan att själva utsättas för strålning.

Intern strålbehandling, Brachyterapi, innebär att strålkällan tillfälligt placeras inne i tumörområdet i kroppen. Vid sådan behandling används nålar eller plaströr som placeras i området där tumören sitter. Ibland är du sövd under behandlingen.

Strålbehandling känns inte.

Biverkningar vid strålbehandling

Det är vanligt att strålbehandling ger biverkningar, men alla drabbas inte. Vissa personer arbetar som vanligt mellan behandlingstillfällena. Sjukvårdspersonalen ger dig utförlig information om vilka biverkningar du kan få och hur du kan hantera dem.

Biverkningarna kan delas upp i tidiga och sena biverkningar:

Tidiga biverkningar

De tidiga biverkningarna uppstår ofta efter ett par veckors behandling och kan finnas kvar under två till fyra veckor efter avslutad behandling. Några av de vanligaste är trötthet, illamående och rodnad på huden.

Om du får strålning mot huvudet kan håret falla av. Om inte stråldosen är för hög börjar håret växa ut ett par månader efter behandlingen. Du kan också tappa aptiten och gå ner i vikt. Du kan få hjälp av en dietist att välja rätt kost för att få i dig tillräckligt med näring.

Behandlingen kan även påverka organ som benmärg, tarmar och urinblåsa.

Sena biverkningar

Sena biverkningar kan komma månader eller år efter avslutad behandling. Men i dag kan sådana till stor del undvikas.

Ibland kan blåsan och tarmarna påverkas så att det blir svårt att hålla tätt. Sexualitet och fertilitet kan påverkas vid strålbehandling av bäckenregionen.

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.

Om du har symtom och är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Råd till anhörig

Du som är anhörig till någon som drabbats av cancer kan också behöva stöd. Det kan du få från en patientorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.

Läs även Vårdguidens artikel Kontaktsjuksköterskan.