Stamcellstransplantation

Stamcellstransplantation kan vara en del i behandlingen av olika sorters leukemi och andra tumör- och blodsjukdomar. Vid en stamcellstransplantation används blodbildande stamceller från patienten själv eller från en annan person. Behandlingen kan vara mycket effektiv, men det finns även en hel del risker.

Vid en stamcellstransplantation får en person friska blodbildande stamceller istället för de gamla sjuka blodcellerna.

Stamceller är omogna celler som kan ge upphov till i princip alla blodets celler, röda och vita blodkroppar samt blodplättar.

Vita blodkroppar försvarar kroppen mot infektioner, och röda blodkroppar transporterar syre och koldioxid till och från kroppen. Blodplättarna, trombocyter, har till uppgift att stoppa blödningar när man får ett sår.

Stamcellerna tas antingen från blodet eller från benmärgen i bäckenbenet. Det går att spara nedfrysta stamceller under lång tid och de kan transplanteras mellan människor.

Vid en stamcellstransplantation används blodbildande stamceller från patienten själv, så kallad autolog transplantation, eller från en annan person, vilket kallas allogen transplantation. Givaren brukar vara en släkting, ofta ett syskon, eller en person från ett svenskt eller internationellt register som visserligen inte är en släkting men ändå har en passande vävnadstyp.

Autolog transplantation

Autolog transplantation kan bli aktuellt vid maligna lymfom, myelom, akuta leukemier och vid vissa typer av solida tumörer. Vårdtiden vid denna typ av transplantation är tre till fyra veckor.

Allogen transplantation

Allogen transplantation kan vara ett sätt att bota blodsjukdomar som annars har dålig prognos, till exempel när risken för återfall är hög. Vistelsen på sjukhus blir fyra till sex veckor. Med allogen transplantation är chanserna till bot större än för autolog, men riskerna med behandlingen ökar.

En ny typ av allogen transplantation är så kallad mini-transplantation (RICT) där man använder sig av lägre doser cytostatika. På så sätt minskar riskerna med ingreppet och behandlingen kan därför ges högre upp i åldrarna.

Så går stamcellstransplantation till

Inför stamcellstransplantationen får du höga doser av cytostatika, och ibland också strålning, för att få bort alla sjuka celler i kroppen. Cytostatika hämmar också det egna immunförsvaret, så att kroppen inte stöter bort de nya celler som du får vid en allogen transplantation.

Stamcellerna tillförs sedan genom dropp. Väl inne i kroppen hittar de till benmärgen där de kan bilda nya blodceller.

Fördelar och risker med stamcellstransplantation

Autolog transplantation

Vid den autologa transplantationen är benmärgen i allmänhet återställd efter 10-14 dagar. Ett problem med den här typen av transplantation är den relativt stora risken för återfall.

Allogen transplantation

Vid en allogen transplantation överförs inte bara stamceller utan mottagaren får även ett helt nytt immunförsvar. Det innebär både fördelar och nackdelar.

Det positiva är att vissa donatorceller har förmåga att döda de tumörceller som finns kvar i kroppen. Detta förhållande utnyttjas särskilt vid RICT.

Det negativa är att de nya cellerna också kan attackera mottagarens friska organ, som till exempel hud, lever och tarm. Denna effekt som kallas GVH-reaktion kan kräva fortsatt behandling med immunhämmande läkemedel. I svåra fall kan reaktionen vara livshotande.

Eftersom förloppet efter en allogen transplantation varierar så är det den behandlande läkaren som bäst kan redogöra för riskerna med ingreppet i varje enskilt fall.

Fråga om råd

Undrar du över något inför stamcellstransplantationen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig för behandling.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Stamcellstransplantation föreslås av din läkare som ett led i den pågående behandlingen av din sjukdom. Beslut om att göra en stamcellstransplantation fattas, efter utredning och information, gemensamt av dig och ansvarig läkare.

Artikeln uppdaterad: 2011-10-31
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Katja Öster, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Robert Hast, professor, Hematologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset

143 av 147 läsare (97%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger