Elektrokonvulsiv behandling, ECT, kallades förr elchock. Det är en benämning som är missvisande eftersom det inte handlar om någon chock i medicinsk mening. Behandlingen utlöser ett kontrollerat epileptiskt anfall. Den sannolika verkningsmekanismen är att signalsubstanser i hjärnan ökar vilket leder till minskade depressiva symtom.
ECT, eller elbehandling som den också kallas, är en metod för att framkalla epileptisk aktivitet i hjärnan genom elektrisk stimulering. Behandlingen kan ges vid svårare fall av depression och där läkemedel inte har någon effekt.
ECT är den mest effektiva behandlingen vid djupa depressioner eller där självmordsrisken bedöms som stor. Den är också ett alternativ när läkemedelsbehandling inte fungerar eller orsakar svåra biverkningar. ECT kan ges vid depressioner med inslag av psykos (vanföreställningar). Man behöver ofta inte heller vänta lika länge på effekt som vid till exempel läkemedelsbehandling.
Det förekommer också att man ger ECT vid mycket svåra maniska sjukdomstillstånd av livshotande karaktär. Man brukar då ge daglig behandling under tre dagar för att bryta udden av den maniska sjukdomsbilden.
Förberedelse inför ECT
Vissa läkemedel minskar effekten av elbehandlingen och sätts ut dagen före. ECT-behandlingen utförs på sjukhus med narkosläkare närvarande.
Så går ECT till
Behandlingen tar fem till tio minuter. Den är odramatisk och skonsam och utförs under kortvarig narkos efter tillförsel av syrgas och muskelavslappnande läkemedel. En svag strömimpuls tillförs i syfte att med så låg energimängd som möjligt utlösa ett kontrollerat epileptiskt anfall som vanligen brukar bestå i 20 till 30 sekunder. Den sannolika verkningsmekanismen är att signalsubstansen serotonin i hjärnan ökar vilket leder till förbättring av patientens tillstånd.
För kroppsligt sköra patienter är ECT oftast ett mindre påfrestande alternativ än långvarig behandling med psykofarmaka. Vanligen ges två-tre behandlingar i veckan. Hela behandlingsserien omfattar i regel fyra till tolv behandlingar.
Vanligen sker ECT-behandlingen medan patienten är inskriven på sjukhus. Men ECT kan i en del fall även ges inom öppenvården efter avslutad sjukhusvård. Man stannar då kvar på sjukhuset ett par timmar för observation.
Efter ECT-behandlingen
Antidepressiva läkemedel ordineras ofta efter en ECT-behandling.
Biverkningar vid ECT-behandling
Övergående minnesstörning är vanlig och är i de allra flesta fall kortvarig och lindrig. Minnesstörningen kan dock i vissa fall bli mer långvarig eller varaktig och kan då ge varierande och ibland avsevärda besvär.
Det är för närvarande inte klarlagt vilka faktorer som kan bidra till dessa mer omfattande besvär. Ett stort antal behandlingar i en och samma behandlingsserie kan spela roll för graden av minnespåverkan liksom hur man ger själva behandlingen. För att minska riskerna för detta väljs i första hand metoder som är så skonsamma som möjligt, som låg strömstyrka och så kallad unilateral – det vill säga ensidig – stimulering, vilket innebär att bara den ena hjärnhalvan stimuleras.
Det finns troligen en viss underrapportering och underregistrering av dessa mer allvarliga minnesstörningar.
En annan vanlig biverkan av ECT är övergående huvudvärk eller träningsvärk i kroppen efter behandlingen. Vanliga huvudvärkstabletter hjälper och de kan även tas i förebyggande syfte.
Viktigt
Det är viktigt att veta att biverkningar kan förekomma vid de flesta behandlingar och måste vägas mot den effekt som behandlingen har. Elbehandling är i vissa fall den enda fungerande behandlingen vid bland annat svåra depressioner. Särskilt i mycket akuta situationer kan behandlingen vara direkt livräddande.
Elbehandling ges företrädesvis vid svåra och mycket svåra tillstånd där andra behandlingsalternativ saknas eller har otillräcklig effekt.
Fråga om råd
Undrar du över något inför ECT-behandlingen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller som har skickat dig för behandling.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
För att få hjälp kan du kontakta en psykiatrisk mottagning eller din vårdcentral.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg.
Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Råd till anhörig
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en patientorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.
