Bypass-operation (kranskärlsoperation)

Bypass-operation (kranskärlsoperation) görs för att leda blodet förbi förträngningar i hjärtats kranskärl. Operationen förbättrar blodcirkulationen och tillgången på syre i hjärtmuskeln, vilket förbättrar hjärtats funktion och tar bort eller lindrar smärtan och trycket i bröstet. Hos vissa personer med allvarlig kranskärlssjukdom minskar operationen risken för en för tidig död.

Bypass betyder förbipassering, vilket syftar på att blodet leds förbi förträngningar i hjärtats kranskärl. Det sker genom att ett eller flera blodkärl från andra delar av kroppen används som förbiledningar, så kallade shuntar.

Behandlingen botar inte sjukdomen i kranskärlen, men de flesta som opereras blir i stort sett fria från sina besvär och upplever en förbättrad ork. En operation är dock inte någon garanti för att besvären aldrig kommer tillbaka. Nya kranskärlsförträngningar kan bildas eller så kan någon av shuntarna, det vill säga förbiledningarna, senare sluta sig.

Angiografi

Innan behandlingen inleds görs en utredning på en hjärtmedicinsk klinik för att fastställa att dina bröstsmärtor verkligen orsakas av hjärt-kärlsjukdom. Kranskärlen undersöks med kontraströntgen, en så kallad angiografi. Angiografi visar vilka kranskärl som är förträngda och var dessa hinder finns.

Väntetiden från utredning till kranskärlsoperation varierar från några dagar till många veckor beroende på hur mycket besvär du har av din sjukdom och hur allvarliga kärlförträngningar som påvisats.

Förberedelse inför bypass-operation

Om du inte redan vårdas på sjukhus skrivs du vanligen in på en hjärtkirurgisk vårdavdelning dagen före operationen. Blodprover tas och det görs kompletterande undersökningar som ekg och lungröntgen. Du får även information om hur bypass-operationen går till både av kirurgen som skall operera och av narkosläkaren.

Det är viktigt att du får instruktion av en sjukgymnast för att lära dig korrekt andningsteknik och vikten av att komma igång tidigt efter operationen.

På kvällen före operationen är det viktigt att du noggrant följer vårdpersonalens instruktioner om tvättning för att minska risken för sårinfektion.

Rökning

Rökning gör att den normala funktionen i luftrörens flimmerhår, cilier, upphör vilket på längre sikt medför risk att utveckla kol och cancer. Efter en hjärtoperation löper rökaren större risk att drabbas av allvarliga lungkomplikationer.

När man röker försämras blodets syretransporterande förmåga till kroppens vävnader. Därmed kan sårläkningen påverkas.

Om du avstår från att röka minst 4 veckor före operationen och fortsätter att vara rökfri efter operationen kan du halvera risken för infektioner och komplikationer vid sårläkningen. Då är också chansen störst att det goda resultatet efter operationen blir bestående.

Om du tar nikotinläkemedel ökar du chansen att bli rökfri.

Läs mer om rökning och operationer

Så går en bypass-operation till

Innan du kommer till operationsavdelningen får du en lugnande spruta eller tablett för att minska din oro inför ingreppet.

Efter sövningen övervakas du av narkospersonalen på operationssalen. Under operationen ligger du på rygg på operationsbordet. Operationsområdet steriltvättas och kläs. Kirurgen måste dela bröstbenet och skapa en glipa för att nå hjärtat.

Under en del av operationstiden är du kopplad till en hjärt-lungmaskin som tar över hjärtats och lungornas funktion. Samtidigt är hjärtat avstängt från blodflödet. En kall vätska kyler hjärtat, vilket innebär att det klarar av att vara utan blodcirkulation en längre tid utan att skadas. Vid en normal operation är hjärtat avstängt ungefär 30-60 minuter.

  • Den vanligaste operationstekniken innebär att en ytlig ven från benet används för att sys in som en förbiledning, shunt, mellan stora kroppspulsådern i bröstkorgen och ett skapat litet sidohål i kranskärlet bortom förträngningen.
  • En annan ofta använd metod är att använda en pulsåder från bröstkorgsväggens insida (mammariaartären) som på motsvarande sätt sys till ett kranskärl på hjärtats främre vägg. Vid ingreppet lämnas de egna förträngda kranskärlen kvar orörda, men får nya sidoförbindelser vilket ökar blodflödet till hjärtmuskeln.

Kranskärlsoperationen avslutas med att bröstbenet fixeras stabilt med ståltråd. En vanlig kranskärlsoperation pågår inte längre än tre timmar. 

Efter operationen vårdas du normalt på en intensivvårdsavdelning till nästa dag. En respirator sköter andningen de första timmarna efter operationen. När läget är stabilt kopplas respiratorn bort och du vaknar upp.

Smärtlindring efter operationen varierar och behandlingen är individuell.

Efter bypass-operationen

Efter fyra till tio dagar, beroende på hur du återhämtar dig, blir du utskriven från hjärtkirurgiavdelningen. Då skrivs du ut antingen för att

  • åka direkt hem
  • åka till en rehabiliteringsavdelning
  • åka till ditt hemsjukhus för några dagars vistelse där.

Återhämtning

En kranskärlsoperation är ett stort ingrepp som det kan ta tid att återhämta sig från, både fysiskt och psykiskt. Det tar ungefär två till tre månader innan du är fullt återställd, men tiden varierar från person till person.

  • Undvik att lyfta tungt. Du ska inte belasta armarna med mer än något kilo per arm under sex till åtta veckor efter ingreppet. Anledningen är att bröstbenet inte ska utsättas för påfrestningar under läkningstiden. Riskera inte att ramla, exempelvis genom att cykla.
  • Koncentrationsförmågan är nedsatt under den första månaden efter operationen. Därför bör du undvika att köra bil under denna period.
  • Det är viktigt att du efter operationen försöker leva på ett sätt som minskar risken för hjärtsjukdom. Detta innebär bland annat att äta bra, ha kontroll på ditt blodtryck och din vikt, samt att motionera efter förmåga och att inte röka. Läs mer på tema Hälsa.

Risker vid bypass-operation

Bypass-operationer är vanliga ingrepp, men det finns alltid vissa risker med att genomgå en operation.

Det finns en risk för att något av följande kan inträffa inom ett eller några dygn efter operationen:

  • Hjärtrytmstörningar drabbar ungefär var fjärde patient. Det innebär övergående perioder med snabb puls som oftast kan behandlas med läkemedel.
  • Blödning som kräver att operationssåret öppnas drabbar ungefär var tjugonde patient. Det är en bieffekt av den blodförtunnande behandling patienten fått vid ingreppet.
  • Liten vätskeansamling i lungsäckarna är vanligt och hos enstaka patienter behövs denna vätska tappas.
  • En sårinfektion i bröstbenet inträffar hos en till två procent av dem som genomgått en hjärtoperation. En ytlig infektion i bensnittet är vanligare.
  • Stroke drabbar ungefär en av hundra opererade.
  • Hjärtinfarkt, men det är ovanligt.

Fråga om råd

Undrar du över något inför eller efter bypass-operationen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skrivit remissen.

Du kan när som helst på dygnet fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan också tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Råd till anhörig

Har du en anhörig som ska genomgå en bypass-operation eller om du själv ska opereras kan du behöva stöd. Det får du från en patientorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att komma i kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.

Artikeln uppdaterad: 2011-11-30
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Måns Widman, frilansskribent
Granskare: Torbjörn Ivert, överläkare Thoraxkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

894 av 906 läsare (99%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger