Ballongvidgning av kranskärl (PCI - Percutan Coronar Intervention)

Ballongvidgning av kranskärl, eller PCI - Percutan Coronar Intervention, är en behandlingsmetod som används när hjärtats kranskärl blir förträngda av åderförkalkning eller blodpropp.

Förträngningen i kranskärlet försvårar genomströmningen av blod till hjärtmuskeln. Detta kan yttra sig som smärta i bröstet, att du blir andfådd eller orkar mindre. Särskilt märks det då hjärtat kräver extra mycket syre, till exempel vid fysisk ansträngning eller psykisk stress. Genom att vidga kärlen med ballong kan blodcirkulationen förbättras, vilket i sin tur ökar hjärtmuskelns arbetsförmåga.

Före en ballongvidgning görs en kontraströntgen av kranskärlen, så kallad koronarangiografi eller kranskärlsröntgen. Detta för att kartlägga kranskärlens utseende och utbredningen av förträngningarna. I de flesta fall kan man gå vidare med ballongvidgning direkt. Men ibland gör man ett uppehåll mellan kontraströntgen och behandling för att med andra specialister diskutera vilken behandling som är bäst i det enskilda fallet. Detta görs i samråd med patienten. Läs mer om kranskärlsröntgen under länken till höger.

• By-passoperation av hjärtats kranskärl är ett bra alternativ till ballongvidgning, till exempel vid komplicerade förträngningar eller vid mycket utbredd kranskärlssjukdom. Läs mer under länken till höger.
• Vissa patienter har lindriga kranskärlsförändringar, som tecken på åderförkalkning, men inga trånga förträngningar som påverkar blodflödet. För dessa patienter är det oftast lämpligt med enbart läkemedelsbehandling.

Förberedelse inför ballongvidgning

Förberedelserna ser olika ut på olika sjukhus. Vanligtvis ska du duscha före undersökningen då det är viktigt med god hygien för att undvika infektion.

Du behöver inte fasta, men du bör bara äta en lätt frukost före undersökningen.

Det är viktigt att dricka mycket både före och efter undersökningen för att så snabbt som möjligt skölja ut röntgenkontrastmedlet. Om det dröjer för länge kan njurarna skadas.

Dina läkemedel

Du ska ta dina mediciner som vanligt. Skölj ner dem med mycket vatten.

Så går ballongvidgning till

Före undersökningen steriltvättar vårdpersonalen insticksstället. Ballongvidgningen görs antingen via pulsådern i ljumsken eller via handleden, om läkaren bedömer att det är möjligt. En kanyl sätts i armvecket för att man ska kunna ge läkemedel direkt i blodet. Före behandlingen får du läkemedel som hjälper dig att slappna av. Under behandlingen ges vanligtvis extra blodförtunnande läkemedel.

Kranskärlsröntgen

Du blir bedövad i huden och därefter punkteras pulsådern i ljumsken eller handleden med en injektionsnål och därefter läggs en infartskateter in som ligger kvar under hela behandlingen. Genom denna infart leds därefter en lång plastslang, kateter, in i pulsådern, vidare upp via stora kroppspulsådern fram till hjärtat där kranskärlen avgår. Kontrastmedel sprutas in i kranskärlets mynning. Röntgenbilder tas som visas på en bildskärm. Kranskärlen avbildas och det går att se om det finns förträngningar som påverkar blodgenomströmningen till hjärtmuskeln. 

Ballongvidgning och stent

Om en förträngning är lämplig för ballongvidgning utförs denna ofta i direkt anslutning till undersökningen. En tunn metalltråd som passerar det trånga stället i kranskärlet förs in genom plastslangen. Över tråden träs en så kallad ballongkateter in i kärlet. Ballongen placeras mitt för förträngningen och fylls med kontrastvätska, vilket vidgar förträngningen. Resultatet av vidgningen kontrolleras med nya röntgenbilder.

I samband med ballongvidgning placeras oftast ett litet metallnät, ett så kallat stent, i kranskärlet för att bättre och säkrare hålla den vidgade förträngningen öppen. Om en ny förträngning trots allt uppkommer kan behandlingen upprepas.

Normalt tar behandlingen mellan en och två timmar. Det gör i regel inte ont, men medan själva ballongen blåses upp täpps kranskärlet till under en kort stund och du kan då känna en kortvarig smärta i bröstet av samma typ som vid kärlkramp.

Efter ballongvidgning

Efter behandlingen får du oftast ett tryckförband över instickstället för att förhindra blödning. Olika metoder för att förhindra blödning finns på olika sjukhus, vanligast är tryckförband.

Om du mår bra och inget särskilt har inträffat kan du åka hem dagen efter behandlingen. Det räcker oftast med en kortvarig sjukskrivning. Under de närmaste månaderna får du göra något återbesök på sjukhuset.

Om du får besvärande smärta i bröstet under de närmaste dagarna efter ballongvidgningen är det viktigt att du kontaktar läkare, helst den avdelning som utförde ballongvidgningen.

Livsstil efter ballongvidgning

Åderförkalkningsprocessen i hjärtats kranskärl avstannar inte efter ballongvidgningen. Det är därför viktigt att du har en sund livsstil för att förhindra att du blir sjuk igen. Det är viktigt att du äter bra, har kontroll på din vikt, motionerar och inte röker.

Det är också viktigt att du tar de mediciner som läkaren förskrivit. Vissa läkemedel förhindrar blodproppsbildning och andra kan förebygga fortsatt åderförkalkning.

Risker med ballongvidgning

Riskerna med ballongvidgning är små. Ibland kan en viss blodutgjutning, ett stort blåmärke, vid insticksstället uppstå. Den försvinner av sig själv efter hand.

Omkring tre personer av hundra som går igenom en ballongvidgning får en hjärtinfarkt i samband med behandlingen. Men dessa hjärtinfarkter är oftast små och ofarliga. Risken för att dö i samband med behandlingen är mycket liten.

Kostnad

För att få reda på vad den här behandlingen eventuellt kostar, klicka på länken Avgifter till höger eller hör med mottagningen. Du betalar samma avgifter oavsett om du går till den landstingsdrivna vården eller till någon privat vårdgivare som landstinget har avtal med.

Fråga om råd

Undrar du över något inför behandlingen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig på kranskärlsröntgen/ballongvigdning.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill.

Det finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.