Vaccination mot influensa och lunginflammation

Du som är född 1946 eller tidigare, är gravid eller har en kronisk sjukdom kan minska risken att drabbas av svår influensa och lunginflammation genom att vaccinera dig. Det kan du göra gratis på vårdcentraler och vaccinationsmottagningar under perioden 11 oktober till 29 februari 2012. För gravida fortsätter erbjudandet att gälla fram tills influensasäsongen börjar avta.

Varför ska man vaccinera sig?

Influensan kommer varje år till Sverige under vinterhalvåret och brukar vara som mest intensiv i januari och februari. Runt 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen. För de flesta innebär influensa att man blir febrig, snuvig, får huvud- och ledvärk och får stanna hemma någon vecka. Men hos äldre personer, gravida och kroniskt sjuka kan influensan utvecklas till en allvarlig sjukdom, som i vissa fall till och med kan vara livshotande.

Äldre och kroniskt sjuka som får influensa blir dessutom extra mottagliga för andra infektioner, framför allt lunginflammation, som också är en allvarlig sjukdom. För att skydda dig mot lunginflammation erbjuds du även vaccin mot pneumokocker. Det är den vanligaste bakterien som orsakar lunginflammation.

Genom att vaccinera dig kan du minska risken för svår influensa och lunginflammation med 30-50 procent. Du kan ta influensavaccinet och pneumokockvaccinet vid samma tillfälle.

Varje år kommer nya influensavirus och därför behöver du vaccinera dig på nytt inför varje influensasäsong.

Vilka bör vaccinera sig mot influensa och lunginflammation?

  • Personer födda 1946 eller tidigare.
  • Gravida som inte vaccinerades med Pandemrix mot svininfluensa under pandemin 2009/2010. Gravida behöver inte vaccinera sig med pneumokockvaccin mot lunginflammation.
  • Barn och vuxna med kronisk hjärt- eller lungsjukdom.
  • Barn och vuxna med kronisk lever- eller njursvikt.
  • Barn och vuxna med kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinering.
  • Barn och vuxna med svårinställd diabetes.
  • Barn och vuxna med kraftig övervikt eller med neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen.
  • Barn med flerfunktionshinder.

Barn som tillhör någon av riskgrupperna ovan rekommenderas vaccin från sex månaders ålder.

Gravid

Du som är gravid har ett sämre motstånd mot sjukdomar och kan därför bli svårt sjuk av influensa. Vid en allvarlig infektion finns det även risk för att fostret skadas.

Om du vaccinerade dig med Pandemrix mot svininfluensa under pandemin 2009/2010 och inte har någon komplicerande kronisk sjukdom, har du ett gott skydd mot denna influensatyp även i år. Socialstyrelsen rekommenderar därför vaccin till dig som är gravid och inte vaccinerade dig med Pandemrix 2009 /2010. Men även andra influensatyper kan ge svåra infektioner och i Stockholms län är därför vaccinet kostnadsfritt för alla gravida. Årets influensavaccin skyddar mot tre influensatyper, där svininfluensa är en av dem.

Vi rekommenderar att du vaccinerar dig efter den 13-14 graviditetsveckan, eftersom risken för komplikationer är som störst i slutet av graviditeten. Dessutom kan vaccinet även ge fostret ett visst skydd, i och med att dina antikroppar förs över via moderkakan. Barnet kan på så vis skyddas mot influensa under de första månaderna efter förlossning.

Vaccinationserbjudandet för gravida gäller från 11 oktober fram tills den mest intensiva influensaperioden börjar avta. Förra året avtog influensasäsongen i mitten av mars.

Vaccinet är inte skadligt vare sig för fostret eller för dig som är gravid, oavsett när i graviditeten du vaccinerar dig.

Här kan du vaccinera dig

Vaccin erbjuds på vårdcentraler, vaccinationsmottagningar och hos vissa andra vaccinatörer. En del barnmorskemottagningar erbjuder vaccin till gravida.

Under vaccinationsperioden kan du hitta din närmaste mottagning och vaccinationstider här på Vårdguiden. Du kan även ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100 för att få samma information.

Ta med legitimation när du ska vaccinera dig.

Fråga om råd

Om du har frågor och vill veta mer om influensa och vaccin, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

Du kan också dygnet runt kontakta en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Så fungerar vaccinerna

Syftet med vaccinering är att göra den vaccinerade personen immun, det vill säga motståndskraftig, mot en viss sjukdom.

Vaccinerna mot influensa och pneumokocker innehåller delar av virus respektive bakterier som avdödats. På så vis kan de inte längre föröka sig, men de kan fortfarande framkalla en reaktion från immunsystemet. Nästa gång du kommer i kontakt med viruset eller bakterien känner immunsystemet igen dem och förstör dem innan du hinner bli sjuk.

Influensavaccinet

Varje år kommer nya influensavirus och därför behöver du vaccinera dig på nytt inför varje influensasäsong. Vaccinet för säsongen 2011/2012 skyddar mot tre influensatyper:

  • A(H1N1), även kallad svininfluensa. Viruset kom tillbaka till Sverige i samband med att influensasäsongen tog fart vintern 2010/2011 och kan komma tillbaka igen. Om du tidigare har vaccinerat dig mot svininfluensa får du genom årets vaccin en förstärkning av det skyddet.
  • A(H3N2). Är en variant av Hongkonginfluensan som orsakade en pandemi med många sjuka i slutet av 60-talet. Viruset har återkommit flera gånger sedan dess, men eftersom det ständigt förändras och det är flera år sedan det senast var en större spridning i Sverige har vi ett dåligt skydd mot sjukdomen. Äldre och personer med kroniska sjukdomar har störst risk att bli svårt sjuka.
  • Influensa B. Olika varianter av influensa B-virus cirkulerar i Sverige de flesta år vilket gör att vi har ett relativt gott skydd mot sjukdomen. Influensa B-virus ger i allmänhet mindre allvarliga symtom än influensa A-virus.

Vuxna och barn från 13 års ålder behöver bara ta en dos av influensavaccinet. Barn från sex månader till 12 års ålder, som inte tidigare fått säsongsinfluensavaccin, behöver två doser med minst fyra veckor mellan doserna.

Efter 10–14 dagar har du ett 50–70-procentigt skydd som håller i sig i ungefär sex månader. Om du ändå får influensa under den här tiden dämpar vaccinet symtomen och du blir inte lika sjuk som du skulle ha blivit utan vaccinet.

Biverkningar

Till skillnad från vaccinet mot svininfluensa (Pandemrix) innehåller vaccinet mot säsongsinfluensa inget immunstimulerande ämne. Sådana ämnen gör att immunsystemet reagerar mer kraftfullt på vaccinet. Därför är risken för biverkningar mindre för vaccinet mot säsongsinfluensa.

Ungefär 5 procent av alla som vaccinerar sig får en rodnad, svullnad och ömhet på platsen för vaccinationen. Reaktionen brukar försvinna på två till tre dagar. 1–2 procent av alla som vaccineras får lätt feber under något dygn. Hög feber eller andra biverkningar är mycket sällsynta

Pneumokockvaccin till barn över fem år och vuxna

Vaccinet skyddar mot de 23 vanligaste typerna av pneumokockbakterier, som är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Totalt finns över 80 pneumokocktyper.

Efter 10–14 dagar ger vaccinet ett 60-procentigt skydd mot allvarlig lunginflammation. Pneumokockvaccinet behöver du i normala fall bara ta en gång. Vissa personer med nedsatt immunförsvar, eller personer som saknar mjälte, rekommenderas en andra dos när det gått sex år eller mer. Mer än två doser behövs inte för någon.

Biverkningar

Ungefär 5–10 procent av alla som vaccineras brukar bli röda, svullna och ömma runt området där man fått sprutan, men det går över på två till tre dagar. Några procent kan få en rejäl svullnad i armen under ett par dagar. Feber och andra biverkningar är dock mycket ovanliga.

Pneumokockvaccin till barn under fem år

Pneumokockvaccin ingår numera i det allmänna vaccinationsprogrammet, som barn får under sitt första levnadsår. Om ditt barn tillhör en medicinsk riskgrupp, men inte har fått vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet – kontakta er barnläkare och rådgör.

Artikeln uppdaterad: 2011-12-02
Ansvarig redaktör: Emmali Anséus, Vårdguiden
Författare: Emmali Anséus, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Åke Örtqvist, smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm, Stockholms läns landsting

1237 av 1382 läsare (90%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger