En remiss innebär att din läkare skickar en skriftlig begäran om exempelvis en bedömning, undersökning eller behandling till en annan läkarmottagning eller ett laboratorium. En remiss kan även skickas till andra, som sjukgymnastmottagning, dietistmottagning eller distriktssköterskemottagning.
En remiss är ett slags kommunikation mellan olika vårdgivare. Remissen innehåller viktig information, och med en remiss blir det lättare för vårdpersonalen att veta vad som behöver göras och hur bråttom det är med exempelvis en undersökning.
Det finns två slags remisser:
- allmänremisser
- laboratorie- och röntgenremisser.
Allmänremiss
En allmänremiss skrivs för en speciell åtgärd, som specialistvård eller för att låna hjälpmedel.
Vissa tidsregler måste följas, enligt vårdgarantin. Om vårdgarantin inte fungerar kan du få hjälp av Vårdgarantikansliet.
För allmänremisser gäller att remissen ska skickas inom tre dagar efter det att läkaren har beslutat om remiss. Remissen ska därefter bedömas inom tre dagar från att den har kommit till mottagningen eller kliniken. I vissa fall kan man dock behöva göra undantag, till exempel om det är väldigt svårt att bedöma remissen.
Med remiss ska du få träffa en specialist inom en månad och få behandling inom tre månader.
Det är läkaren som bedömer om du som patient ska träffa en annan läkare, men som patient har du rätt att välja vart läkaren ska skicka remissen. Men då gäller inte längre vårdgarantins tidsgränser.
Tidsreglerna för remiss gäller bara allmänremisser, inte laboratorie- eller röntgenremisser.
Laboratorie- och röntgenremisser
En laboratorieremiss får du om ska lämna blodprov och en röntgenremiss får du om du ska undersökas med röntgen. Om remissen är en del av en medicinsk utredning skickas svaret till den läkare som skrivit remissen. Du får därefter reda på svaret från din läkare.
Laboratorie- och röntgenremisser omfattas inte av vårdgarantin.
Egenanmälan
Det finns inte något krav på remiss från läkare för att få specialistvård. Om du söker vård på en specialistklinik utan läkarremiss kan vårdpersonalen ibland vilja att du ska skriva en egen remiss, en så kallad egenanmälan. Den ska innehålla ditt namn, personnummer, adress, telefonnummer, information om dina symtom eller din sjukdom och varför du söker behandling hos specialist. Ju noggrannare du är i din beskrivning, desto lättare blir det för vårdpersonalen att bedöma ditt vårdbehov. Vissa kliniker har färdiga formulär du kan fylla i.
Du kan inte remittera dig själv till högspecialiserad vård, det vill säga viss specialistvård vid universitetssjukhus och viss psykiatrisk specialistvård. För att komma dit behöver du en remiss från din läkare.
Du kan heller inte remittera dig själv till röntgenundersökning.
Du kan bara remittera dig själv till en specialistklinik om det framgår av din egenanmälan att du behöver specialistvård. Om det framgår av din egenanmälan att det är husläkarvård du behöver kommer du att hänvisas till din husläkare.
Remiss behövs till öron-, näs- och halsakut
Du behöver även remiss från en läkare för att komma till öron-, näs- och halsakuterna vid Södersjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge.
Vid mycket allvarliga fall, exempelvis blödningar eller andningssvårigheter, ska du åka direkt till en akutmottagning – då krävs ingen remiss.
Fråga om råd
Har du frågor om hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting kan du, dygnet runt, fråga en sjuksköterska och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd. Ring gärna Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
