Så hanteras dina personuppgifter

I de flesta fall sker registreringen med hjälp av dator. Hur datorregistrerade personuppgifter ska behandlas regleras i Personuppgiftslagen. En del information lagras fortfarande på papper och omfattas då inte av lagen.

Sekretess och tystnadsplikt

Alla personuppgifter som lagras om dig som patient, lyder under sekretess. Det betyder att bara den som behöver informationen för att kunna vårda dig, får ta del av den. Alla som arbetar inom Landstinget har dessutom tystnadsplikt.

Bevarande

Personuppgifter sparas under lång tid och patientjournaler för all framtid. Gallring sker enligt särskilda regler som skrivs av vår arkivmyndighet, Landstingsarkivet. Landstingsarkivet svarar också för arkiveringen av uppgifter som inte längre används i vården eller som kommer från verksamhet som inte längre finns.

Rätt till information

Du har rätt att få veta vilka uppgifter som finns lagrade om dig, från dina kontakter med vårdgivare inom landstinget. Vänd dig till den vårdgivare du haft kontakt med när du vill ha ett registerutdrag eller de personuppgiftsombud som finns i landstinget, se länk till höger.

Din begäran ska vara skriftlig och undertecknad. Du kan få registerutdrag kostnadsfritt en gång per kalenderår. Om du upptäcker att någon uppgift om dig är fel, har du rätt att få den uppgiften rättad eller borttagen.

Det är Socialstyrelsen som beslutar om rättning och borttagning av patientjournaler. Om en felaktig uppgift i patientjournalen orsakat dig personskada i samband med hälso-, sjuk- och tandvård kan du i vissa fall ha rätt till ersättning. Ersättningen ansöker du om genom Patientförsäkringen, se länk uppe till höger.

Personuppgiftsombud

Det är styrelsen inom varje verksamhet som är personuppgiftsansvarig. Styrelsen har till hjälp ett Personuppgiftsombud.

Personuppgiftsombudet (PUO) har till uppgift att hjälpa allmänheten med registerutdrag och att hjälpa verksamheten, så att personuppgifter behandlas på ett lagligt och korrekt sätt.

Personuppgifter i vården

Som nyckel när personuppgifter ska lagras och hämtas används ofta personnummer. Den mesta patientinformationen inom landstinget lagras i datasystem och omfattas då av Personuppgiftslagen.

Exempel på uppgifter som lagras:

• besök på vårdcentraler och sjukhusmottagningar
• besök på tandvårdskliniker och hjälpmedelscentraler
• inskrivningar för sjukhusvård
• undersökningar, operationer och andra åtgärder
• diagnoser
• resor i samband med vård
• ekonomiska transaktioner

Dessa uppgifter behövs för att du ska kunna få en god, säker och trygg vård. Den är även till nytta för verksamhetens kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvecklingsarbete.

Behörig vårdpersonal får ta del av personuppgifter

Lagar och föreskrifter reglerar vem eller vilka som får ta del av vårdinformation och andra personuppgifter. Om informationen finns lagrad i datasystem kan bara behörig personal ta del av uppgifterna genom att varje person inom hälso- och sjukvården har en individuell användaridentitet.

Loggning – uppföljning

Vilka som tagit del av dina personuppgifter och när det har skett, registreras i landstingets datasystem. Uppföljning av den så kallade loggen, sker enligt särskilda regler.

Samtycke

Kräver ditt hälsoproblem att personalen behöver ta del av uppgifter, som inte finns inom den egna verksamheten, finns möjligheter till detta. När du remitteras till en annan vårdgivare, medger du samtidigt att mottagaren får ta del av den vårdinformation om dig som krävs för att kunna ta ställning till fortsatt vård eller behandling.

Uppgifter från andra myndigheter

Från Riksskatteverkets befolkningsregister erhålles dagligen uppgifter om alla adressändringar samt vissa namnändringar och civilståndsförändringar.

Utlämnande av personuppgifter

Personuppgifter lämnas i vissa fall till andra myndigheter, till nationella hälsodataregister samt till andra vårdgivare, efter sekretessprövning, eller av lag tvingande skäl.